Sovande barn

Stackars flicka. Rania är ett barn som lätt kan sova två timmar mitt på dagen och ändå somna klockan åtta på kvällen. Jätteskönt. Men det finns naturligtvis en nackdel, hon sover inte så djupt på morgonen och vaknar därför av klockan sex när Asma går omkring och fixar saker. Något Asma tycker är jobbigt för då hinner hon ju inte med lika mycket på morgonen, och dessutom måste hon krångla när hon går hemifrån för att undvika gråt. Lösningen: kakor...
När vi sen kommer hem från nursery spelar det inte så stor roll vad jag gör, för hon kan somna var som helst; sittandes vid köksbordet, sittandes på nedersta trappsteget, i soffan, på golvet, var som egentligen. Och därför brukar jag gå upp med henne till sängen för att hon inte ska sova i nån konstig ställning.

Asma har, precis som jag, funderat på en lösning på problemet och har kommit fram till följande: Istället för att gå till nursery på morgonen skulle hon kunna vara där på eftermiddagspasset, alltså mellan tolv och fyra. På så vis skulle hon inte bli trött mitt på dagen och somna, och när hon kommer hem skulle hon äta, duscha och sen vara trött och lägga sig vid halv sju sju.

Och detta skulle ju kanske kunna funka, men jag tvivlar ju starkt på detta. Och dessutom så är jag lite självisk och vill faktiskt inte ha dagarna så. Där försvinner ju min fritid på dagarna, och jag har inte direkt en lön som jag känner är värd det bytet... Och jag undrar ju om det verkligen skulle lösa problemet, hon hade ju istället somnat tidigare på kvällen, och då lär hon ju inte sova längre. Och så kan man ju tänka på vad ett sånt byte skulle betyda för Rania, då skulle hon i så fall gå på eftermiddagarna med en massa barn hon inte känner, hon skulle inte längre träffa sina kompisar och dessutom så kan det kanske vara bra att gå till skolan på morgonen inför nästa år när hon faktiskt ska börja skolan på riktigt.

Jag vet inte riktigt hur jag ska föra fram mina åsikter, har försökt, men inte lyckats så bra. Min lösning på problemet är lite lättare; stäng ungens sovrumsdörr. För helt seriöst så vaknar hon när Asmas klocka ringer på morgonen, och jag tror inte att det är så att hon råkar vakna precis när en telefon ringer följt av den knarrande trappan. Jag tror faktiskt att det är det hon vaknar av... Så min lösning hittills är att väcka henne efter en halvtimmes sovstund och hoppas att det ska bli lite bättre. Men väckandet är inte roligt, för hon somnar om igen och igen och igen. Jag tvingar henne, helt nyvaken att gå upp och ner för trappan, hon får något att dricka, stående, men hon vimlar så det ser ut som att hon ska ramla ihop. Och sen får jag försöka underhålla en tjutande 3-åring i 40 minuter i väntan på att hämta S. Det bästa hittills har varit att hålla fast henne sittandes utan något form av stöd att luta sig mot, det känns helt sjukt. Men så fort jag släpper henne somnar hon, sittande eller liggande, det spelar ingen roll.

Jag hoppas verkligen att det hela blir bättre, så att vi slipper krångla med byte och annat...