Stackars flicka. Rania är ett barn som lätt kan sova två timmar mitt på dagen och ändå somna klockan åtta på kvällen. Jätteskönt. Men det finns naturligtvis en nackdel, hon sover inte så djupt på morgonen och vaknar därför av klockan sex när Asma går omkring och fixar saker. Något Asma tycker är jobbigt för då hinner hon ju inte med lika mycket på morgonen, och dessutom måste hon krångla när hon går hemifrån för att undvika gråt. Lösningen: kakor...
När vi sen kommer hem från nursery spelar det inte så stor roll vad jag gör, för hon kan somna var som helst; sittandes vid köksbordet, sittandes på nedersta trappsteget, i soffan, på golvet, var som egentligen. Och därför brukar jag gå upp med henne till sängen för att hon inte ska sova i nån konstig ställning.
Asma har, precis som jag, funderat på en lösning på problemet och har kommit fram till följande: Istället för att gå till nursery på morgonen skulle hon kunna vara där på eftermiddagspasset, alltså mellan tolv och fyra. På så vis skulle hon inte bli trött mitt på dagen och somna, och när hon kommer hem skulle hon äta, duscha och sen vara trött och lägga sig vid halv sju sju.
Och detta skulle ju kanske kunna funka, men jag tvivlar ju starkt på detta. Och dessutom så är jag lite självisk och vill faktiskt inte ha dagarna så. Där försvinner ju min fritid på dagarna, och jag har inte direkt en lön som jag känner är värd det bytet... Och jag undrar ju om det verkligen skulle lösa problemet, hon hade ju istället somnat tidigare på kvällen, och då lär hon ju inte sova längre. Och så kan man ju tänka på vad ett sånt byte skulle betyda för Rania, då skulle hon i så fall gå på eftermiddagarna med en massa barn hon inte känner, hon skulle inte längre träffa sina kompisar och dessutom så kan det kanske vara bra att gå till skolan på morgonen inför nästa år när hon faktiskt ska börja skolan på riktigt.
Jag vet inte riktigt hur jag ska föra fram mina åsikter, har försökt, men inte lyckats så bra. Min lösning på problemet är lite lättare; stäng ungens sovrumsdörr. För helt seriöst så vaknar hon när Asmas klocka ringer på morgonen, och jag tror inte att det är så att hon råkar vakna precis när en telefon ringer följt av den knarrande trappan. Jag tror faktiskt att det är det hon vaknar av... Så min lösning hittills är att väcka henne efter en halvtimmes sovstund och hoppas att det ska bli lite bättre. Men väckandet är inte roligt, för hon somnar om igen och igen och igen. Jag tvingar henne, helt nyvaken att gå upp och ner för trappan, hon får något att dricka, stående, men hon vimlar så det ser ut som att hon ska ramla ihop. Och sen får jag försöka underhålla en tjutande 3-åring i 40 minuter i väntan på att hämta S. Det bästa hittills har varit att hålla fast henne sittandes utan något form av stöd att luta sig mot, det känns helt sjukt. Men så fort jag släpper henne somnar hon, sittande eller liggande, det spelar ingen roll.
Jag hoppas verkligen att det hela blir bättre, så att vi slipper krångla med byte och annat...
onsdag 30 september 2009
Bio
I helgen har jag gått på bio; två gånger :O
På lördagen var jag och Sami och såg Cloudy With A Chance Of Meatballs. Den var inte så rolig som den verkade och den tog slut rätt snabbt. Jag gick naturligtvis för att Lauren Graham hade en liten roll, vilken visste jag inte, så det slutade naturligtvis att hon inte hade fler repliker när jag väl fattat vilken av personerna hon var... Resten av tiden satt jag och tänkte på hur annorlunda Anna Faris's karaktär var mot de hon brukar spela. Och ja, det är en tecknad film, men efter att ha spelat dum blondin i Scary Movie, Vänner och en massa annat så var det lite intressant att lyssna på en tjej som var skitsmart.
På söndagen gick jag faktiskt på bio själv. Kände att det var dags att inse att det inte är så hemskt, utan faktiskt rätt okej. Så jag gick runt i två timmar, in och ut i olika butiker, för att övertala mig själv om att det inte är pinsamt. Köpte en biljett till Julie & Julia, köpte med mig lunch och hoppades att min huvudvärk som började bli jobbig skulle försvinna i mörkret. Kom in i en tom sal, satte mig i mitten och satt där helt själv ett tag. Det hela blev klart lite roligt när en till tjej kom in, hon var själv och satte sig några rader framför mig. Sen började filmen. Hahahahahah. Där satt vi, de ända personerna i salen, och vi kände inte ens varandra xD
När filmen var slut hade min huvudvärk blivit mycket värre, värre än den varit på länge. En buss tur senare och jag var färdig att lägga mig på gräsmattan bredvid vägen. Men jag lyckades ta mig hem, hinkade i mig vatten, tre tabletter och sen la jag mig på sängen i tio minuter. Det hjälpte inte men vi skulle äta middag och jag hade en känsla skulle bli värre om jag inte fick i mig lite mat. Efter maten gick jag och la mig, sov inte för ungarna skrek, men jag låg där och var lite halvt medveten i två timmar. Tittade på två avsnitt av Vänner och sen gick jag och la mig. Slut på helgen. Min huvudvärk försvann i natt...
På lördagen var jag och Sami och såg Cloudy With A Chance Of Meatballs. Den var inte så rolig som den verkade och den tog slut rätt snabbt. Jag gick naturligtvis för att Lauren Graham hade en liten roll, vilken visste jag inte, så det slutade naturligtvis att hon inte hade fler repliker när jag väl fattat vilken av personerna hon var... Resten av tiden satt jag och tänkte på hur annorlunda Anna Faris's karaktär var mot de hon brukar spela. Och ja, det är en tecknad film, men efter att ha spelat dum blondin i Scary Movie, Vänner och en massa annat så var det lite intressant att lyssna på en tjej som var skitsmart.
På söndagen gick jag faktiskt på bio själv. Kände att det var dags att inse att det inte är så hemskt, utan faktiskt rätt okej. Så jag gick runt i två timmar, in och ut i olika butiker, för att övertala mig själv om att det inte är pinsamt. Köpte en biljett till Julie & Julia, köpte med mig lunch och hoppades att min huvudvärk som började bli jobbig skulle försvinna i mörkret. Kom in i en tom sal, satte mig i mitten och satt där helt själv ett tag. Det hela blev klart lite roligt när en till tjej kom in, hon var själv och satte sig några rader framför mig. Sen började filmen. Hahahahahah. Där satt vi, de ända personerna i salen, och vi kände inte ens varandra xD
När filmen var slut hade min huvudvärk blivit mycket värre, värre än den varit på länge. En buss tur senare och jag var färdig att lägga mig på gräsmattan bredvid vägen. Men jag lyckades ta mig hem, hinkade i mig vatten, tre tabletter och sen la jag mig på sängen i tio minuter. Det hjälpte inte men vi skulle äta middag och jag hade en känsla skulle bli värre om jag inte fick i mig lite mat. Efter maten gick jag och la mig, sov inte för ungarna skrek, men jag låg där och var lite halvt medveten i två timmar. Tittade på två avsnitt av Vänner och sen gick jag och la mig. Slut på helgen. Min huvudvärk försvann i natt...
Lite snabbt
Okej, tror inte att någon egentligen är intresserad över att veta vad jag gör exakt varje dag, för det är inte ens jag, haha. Nu börjar veckorna likna varandra, jag gör inte så mycket på dagarna när barnen är i skolan och eftermiddagarna är väldigt lika varandra. Jag gillar mina rutiner helt enkelt. Så därför tänker jag inte blogga om varje dag och kommer kanske då också orka blogga lite oftare, fast då om lite annat...
Men jag tänker berätta om min fredag förra veckan, för jag var på riktigt bra humör hela dagen. Efter att jag lämnat Rania på morgonen fixade jag frukost och te, te i mängder. För jag hade trots allt Grey's att titta på, så te var väsentligt. Och dubbelavsnitt dessutom, det kan ju inte bli bättre. Jag såg faktiskt fram emot det hela veckan, även om jag egentligen tycker att de skulle sluta efter säsong 3. Men jag gick naturligtvis inte på sidan för att titta på trailern för de ny avsnittet så jag hade egentligen inget val sen, haha ;)
Efter Grey's och tre muggar te gick jag in på youtube och lyckades hitta ett avsnitt av Vita Lögner xD. Som jag skrattade, gud så dåliga alla var, hhihi. Men det gjorde naturligtvis inget; det hade ju inte varit Vita Lögner om skådespelarna visste vad de pysslade med :P
När jag kom till nursery insåg jag hur trött R var så jag orkade inte bråka om sovandet när vi kom hem, jag lät henne helt enkelt sova tills att vi var tvungna att hämta S. Jag packade vagnen med ett sovande barn, mellis och de nio(?!?) böcker vi skulle lämna tillbaka till biblioteket. Vi kom till skolan och jag insåg att jag glömt lånekortet. Suck. Men det gjorde inte så mycket för när vi väl kom tillbaka hem hade R vaknat så hon kunde lämna vagnen och skolväska för att slippa släpa en massa grejer till och från biblioteket.
När vi kom hem lekte barnen ute en stund medan jag fixade mat. De åt, jag diskade undan och sen förberedde vi oss för att gå till Scouterna. På väg dit mötte vi Asma så hon tog med sig R och började gå hem så att jag kunde lämna S i lugn och ro. Kom hem och får veta att Rania tjutit hela vägen hem, för hon ville vara med mig... Så typiskt den ungen. Och jag kan säga att hade hon följt med oss hade hon tjutit för att hon ville vara med Asma...;)
Resten av kvällen var lugn, jag satt vid eBay ett tag och tittade på symaskiner, haha, intresset växlar...
Orkar inte stavningskolla, hoppas ingen störs av det ;)
Men jag tänker berätta om min fredag förra veckan, för jag var på riktigt bra humör hela dagen. Efter att jag lämnat Rania på morgonen fixade jag frukost och te, te i mängder. För jag hade trots allt Grey's att titta på, så te var väsentligt. Och dubbelavsnitt dessutom, det kan ju inte bli bättre. Jag såg faktiskt fram emot det hela veckan, även om jag egentligen tycker att de skulle sluta efter säsong 3. Men jag gick naturligtvis inte på sidan för att titta på trailern för de ny avsnittet så jag hade egentligen inget val sen, haha ;)
Efter Grey's och tre muggar te gick jag in på youtube och lyckades hitta ett avsnitt av Vita Lögner xD. Som jag skrattade, gud så dåliga alla var, hhihi. Men det gjorde naturligtvis inget; det hade ju inte varit Vita Lögner om skådespelarna visste vad de pysslade med :P
När jag kom till nursery insåg jag hur trött R var så jag orkade inte bråka om sovandet när vi kom hem, jag lät henne helt enkelt sova tills att vi var tvungna att hämta S. Jag packade vagnen med ett sovande barn, mellis och de nio(?!?) böcker vi skulle lämna tillbaka till biblioteket. Vi kom till skolan och jag insåg att jag glömt lånekortet. Suck. Men det gjorde inte så mycket för när vi väl kom tillbaka hem hade R vaknat så hon kunde lämna vagnen och skolväska för att slippa släpa en massa grejer till och från biblioteket.
När vi kom hem lekte barnen ute en stund medan jag fixade mat. De åt, jag diskade undan och sen förberedde vi oss för att gå till Scouterna. På väg dit mötte vi Asma så hon tog med sig R och började gå hem så att jag kunde lämna S i lugn och ro. Kom hem och får veta att Rania tjutit hela vägen hem, för hon ville vara med mig... Så typiskt den ungen. Och jag kan säga att hade hon följt med oss hade hon tjutit för att hon ville vara med Asma...;)
Resten av kvällen var lugn, jag satt vid eBay ett tag och tittade på symaskiner, haha, intresset växlar...
Orkar inte stavningskolla, hoppas ingen störs av det ;)
lördag 26 september 2009
AdSense
Som ni kanske har märkt så har jag nu kopplat även denna blogg till mitt AdSense-konto. Vet inte riktigt vad för reklam som kommer synas men förhoppningsvis så kommer något upp som nån kanske är intresserad av. Kanske inte funkar så bra härifrån, vet inte om den kommer försöka hitta reklam från UK, är det så kan det ju bli knas med min svenska, men skit samma.
Men, till det jag skulle säga; säg till om det blir jobbigt eller stör ;)
Men, till det jag skulle säga; säg till om det blir jobbigt eller stör ;)
fredag 25 september 2009
TV-vecka
Hmm... Tittar just nu på TV-serieversionen av 10 Things I Hate About You och jag måste säga att det inte riktigt är samma sak utan Heath Ledger. Men de har ändrat en hel del, det som är samma nu är typ namnen och deras personligheter, lite grann... HAHAHA, såg precis en sak till som var samma: pappan hihih. Fast nu 10 år senare har han typ inget hår. De har typ tagit alla händelser, slängt om ordningen och ändrat personerna som är inblandade i de olika händelserna. Om ni fattar vad jag menar, hehe. Det är tex så att Cameron håller festen, som förresten är nästan med en gång i början. Kat och Bianca är de nya på skolan, Chastity och Joey är ihop och Michael Bernstein står för ölen på festen, alkoholfri, men ändå... :D
Okej, denna veckan. Vad har jag gjort, ni kommer aldrig kunna gissa, haha ;) Jag har naturligtvis tittat på olika TV-serier xD
Måndag: Lämnade bara Rania på morgonen för Asma var ledig så hon lämnade Sami. Kom hem och tittade på Vänner följt av Gilmore Girls. Hämtade R, åkte till simningen och insåg att läraren inte är jättebra med namn. Förra veckan var jag Julie, denna veckan Sarah. Haha, jaja, det gör inte så mycket, förstår ju när hon menar mig. Det var inte lika mycket krångel den här veckan, men istället fick jag var fjärde minut höra "I don't want to be swimming. Can we go home now?" Suck. Men hon hade skoj med Ella, som är precis likadan när det gäller att själv vara i vattnet.
Kom hem, hängde upp tvätt och sen gick jag för att hämta Sami. Det kändes lite konstigt att själv gå, utan vagn och utan väska till skolan. Men roligt för Sami att kunna ha lite "ensam-tid" även om det bara var i tio minuter på väg hem. När vi kom hem stod Asma och Rania färdiga att åka iväg så Sami skyndade sig att byta om och sen gav de sig av för att hälsa på en gammal vän från Marocko.
Tisdag: Lämnade Rania, gick hem och tittade på 90210. Höhö. Men eftersom att jag slutade titta efter strejken så hade jag en del avsnitt att titta på innan jag kunde kolla på den nya säsongen. Hämtade Rania, hon sov, jag tvättade och fixade lunch till mig själv. Vi hämtade Sami och vad vi gjorde efter det kan jag inte säga för det står helt stilla i min hjärna. Gud så irriterande. Men det betyder att vi nog gick hem och inte gjorde så mycket, mellanmål, läxor och duschar.
Och nu är jag trött så det kommer mer senare :)
Okej, denna veckan. Vad har jag gjort, ni kommer aldrig kunna gissa, haha ;) Jag har naturligtvis tittat på olika TV-serier xD
Måndag: Lämnade bara Rania på morgonen för Asma var ledig så hon lämnade Sami. Kom hem och tittade på Vänner följt av Gilmore Girls. Hämtade R, åkte till simningen och insåg att läraren inte är jättebra med namn. Förra veckan var jag Julie, denna veckan Sarah. Haha, jaja, det gör inte så mycket, förstår ju när hon menar mig. Det var inte lika mycket krångel den här veckan, men istället fick jag var fjärde minut höra "I don't want to be swimming. Can we go home now?" Suck. Men hon hade skoj med Ella, som är precis likadan när det gäller att själv vara i vattnet.
Kom hem, hängde upp tvätt och sen gick jag för att hämta Sami. Det kändes lite konstigt att själv gå, utan vagn och utan väska till skolan. Men roligt för Sami att kunna ha lite "ensam-tid" även om det bara var i tio minuter på väg hem. När vi kom hem stod Asma och Rania färdiga att åka iväg så Sami skyndade sig att byta om och sen gav de sig av för att hälsa på en gammal vän från Marocko.
Tisdag: Lämnade Rania, gick hem och tittade på 90210. Höhö. Men eftersom att jag slutade titta efter strejken så hade jag en del avsnitt att titta på innan jag kunde kolla på den nya säsongen. Hämtade Rania, hon sov, jag tvättade och fixade lunch till mig själv. Vi hämtade Sami och vad vi gjorde efter det kan jag inte säga för det står helt stilla i min hjärna. Gud så irriterande. Men det betyder att vi nog gick hem och inte gjorde så mycket, mellanmål, läxor och duschar.
Och nu är jag trött så det kommer mer senare :)
Förra veckan
Oj oj oj, det var värst det här. Som ni kanske märkt så har jag inte direkt varit på nåt blogghumör de senaste två veckorna, så chansen (eller jag ska kanske säga risken...?) att detta inlägg blir för långt finns ju. Just nu sitter jag i soffan med en sovande 3-åring bredvid mig. Hämtade ner henne från sängen för tio minuter sen för att hon inte skulle sova för länge, men trots att jag petat och pratat med henne så sover hon fortfarande som en stock :O Aja, det är fredag.
Eftersom att jag inte skrivit om mina dagar så kommer här lite kort om varje dag, mest för min egen skull för jag har kommit fram till att det kan vara skoj om några år och veta vad jag gjorde exakt alla dagar. Och min personliga dagboks-skrivare är ju inte här så bloggen får funka tills att jag orkar skriva ner det i en dagbok :P
Tisdag: Hmm, tisdag. Kommer ihåg regn, mer regn, tvätt på linan och sen lite till regn. Så trevligt, host :D Planen var att gå till biblioteket men med regnet som stundvis öste ner kändes det inte så lockande. Därför blev det Mamma Mia, som jag råkade hitta i min cd-förvaringsgrej, i stället. Och eftersom att det inte var en köpe-dvd så funkade den inte i någon dvd-spelare i huset så till slut fick vi klämma ihop oss med min laptop. Inte den bästa idén för Rania dansade så vilt att hon lyckades stänga ner alltihop två gånger...
Onsdag: Biblioteket! Äntligen kom vi iväg, vi lämnade tillbaka gamla filmer och lånade sju (!) nya, för en vecka. Det ni ;) När vi kom hem var det läxor och duschar som gällde.
Torsdag: Sami's tur att simma. När vi kom hem från skolan stressade vi med mellanmål och simväskor, vilket ledde till att vi blev klara alldeles för tidigt. Så vi kunde sätta oss i soffan en stund med ett par böcker. Sami gjorde sin läxa och R fick välja en bok att läsa. När vi kommit fram med bussen och promenerade bort mot simhallen hittade vi stakanjer i mängder, och jag lovade att vi skulle plocka några på väg hem. Vi kom in och Sami hoppade i bassängen, jag och Rania läste den senaste Charlie & Lola-boken vi lånat och sen sprang vi in och ut, in och ut och sen upprepade vi det hela tills att ungen behövde gå på toaletten.
När Sami var färdigsimmad plockade vi kastanjer, massor med kastanjer. Till slut var fickorna så fulla att flera ramlade ut varje gång S rörde på sig xD När vi kom hem var Andrew redan hemma och maten var klar, så vi åt.
Fredag: På fredagen hände det inte så mycket, vi gick till parken en stund efter skolan och sen gick vi hem för att laga mat till barnen så att de kunde äta innan scouterna.
Lördag: På lördagen hade jag tråkigt. När jag hade ätit frukost gjorde jag något som jag i våras sa till mig själv att jag inte skulle göra; jag tittade på Jon & Kate Plus 8. Suck, men jag var ju tvungen att se hur de skulle lösa det hela, med nytt (gigantiskt) hus och sånt. Det visade sig att barnen bor i huset alltid och Jon och Kate turas om att bo där. Sen gick jag och köpte en OK! Magazine och efter det gjorde jag nog inget...;)
Söndag: På söndagen var jag hemma själv en stund så jag passade på att bada i badkaret. Haha. Men med fem personer och ett litet badrum så är inte bad-tillfällena så många...
Okej, det får räcka för tillfället, måste snart hämta Sami så jag får väl fokusera lite på att få igång Rania som fortfarande sover... Och de utlovade bilderna kommer förhoppningsvis ikväll.
Eftersom att jag inte skrivit om mina dagar så kommer här lite kort om varje dag, mest för min egen skull för jag har kommit fram till att det kan vara skoj om några år och veta vad jag gjorde exakt alla dagar. Och min personliga dagboks-skrivare är ju inte här så bloggen får funka tills att jag orkar skriva ner det i en dagbok :P
Tisdag: Hmm, tisdag. Kommer ihåg regn, mer regn, tvätt på linan och sen lite till regn. Så trevligt, host :D Planen var att gå till biblioteket men med regnet som stundvis öste ner kändes det inte så lockande. Därför blev det Mamma Mia, som jag råkade hitta i min cd-förvaringsgrej, i stället. Och eftersom att det inte var en köpe-dvd så funkade den inte i någon dvd-spelare i huset så till slut fick vi klämma ihop oss med min laptop. Inte den bästa idén för Rania dansade så vilt att hon lyckades stänga ner alltihop två gånger...
Onsdag: Biblioteket! Äntligen kom vi iväg, vi lämnade tillbaka gamla filmer och lånade sju (!) nya, för en vecka. Det ni ;) När vi kom hem var det läxor och duschar som gällde.
Torsdag: Sami's tur att simma. När vi kom hem från skolan stressade vi med mellanmål och simväskor, vilket ledde till att vi blev klara alldeles för tidigt. Så vi kunde sätta oss i soffan en stund med ett par böcker. Sami gjorde sin läxa och R fick välja en bok att läsa. När vi kommit fram med bussen och promenerade bort mot simhallen hittade vi stakanjer i mängder, och jag lovade att vi skulle plocka några på väg hem. Vi kom in och Sami hoppade i bassängen, jag och Rania läste den senaste Charlie & Lola-boken vi lånat och sen sprang vi in och ut, in och ut och sen upprepade vi det hela tills att ungen behövde gå på toaletten.
När Sami var färdigsimmad plockade vi kastanjer, massor med kastanjer. Till slut var fickorna så fulla att flera ramlade ut varje gång S rörde på sig xD När vi kom hem var Andrew redan hemma och maten var klar, så vi åt.
Fredag: På fredagen hände det inte så mycket, vi gick till parken en stund efter skolan och sen gick vi hem för att laga mat till barnen så att de kunde äta innan scouterna.
Lördag: På lördagen hade jag tråkigt. När jag hade ätit frukost gjorde jag något som jag i våras sa till mig själv att jag inte skulle göra; jag tittade på Jon & Kate Plus 8. Suck, men jag var ju tvungen att se hur de skulle lösa det hela, med nytt (gigantiskt) hus och sånt. Det visade sig att barnen bor i huset alltid och Jon och Kate turas om att bo där. Sen gick jag och köpte en OK! Magazine och efter det gjorde jag nog inget...;)
Söndag: På söndagen var jag hemma själv en stund så jag passade på att bada i badkaret. Haha. Men med fem personer och ett litet badrum så är inte bad-tillfällena så många...
Okej, det får räcka för tillfället, måste snart hämta Sami så jag får väl fokusera lite på att få igång Rania som fortfarande sover... Och de utlovade bilderna kommer förhoppningsvis ikväll.
torsdag 17 september 2009
Simning och Negerbollar
På måndagen var det simning igen. Och den här gången var jag med i vattnet.
Det hela gick sådär. Rania upptäckte redan när vi gick i poolen att hon faktiskt bottnade, och därmed kunde klara sig själv. Och hur skoj är det att vara fasthållen i en pool man faktiskt kan gå runt i själv? Just det. Så i hela 30 minuter kämpade jag med att försöka få henne att delta i aktiviteterna och att lyssna på fröken. När vi klev ur poolen hade hon nog genomfört hälften av det som skulle göras, och resten av tiden spenderade hon med att försöka bända bort mina händer...
När vi hämtat Sami och ätit mellanmål behövde vi något att göra. Och bakning funkar ju alltid, men det behövde ju vara något som aktiverade båda hela tiden för att undvika slagsmål (för att vänta på sin tur finns ju inte...). Så jag avgjorde att negerbollar var det bästa för oss, jag hade ju trots allt köpt pärlsocker. Jag mätte upp allt i små skålar och de fick turas om att hälla i allt i en bunke, S började sen att gojsa med sina händer, men tyckte (precis enligt mina uträkningar) att det blev för kladdigt efter en halv minut så R fick ta över. Hon gjorde det mesta medan jag hällde upp pärlsocker på vars en tallrik till dem.
När bollarna var i kylen satte jag S framför en bok medan jag duschade R, och sen skiftade vi. Vad vi gjorde efter det har jag ingen aning om och jag inser nu fördelarna med att blogga varje dag ;)
Det hela gick sådär. Rania upptäckte redan när vi gick i poolen att hon faktiskt bottnade, och därmed kunde klara sig själv. Och hur skoj är det att vara fasthållen i en pool man faktiskt kan gå runt i själv? Just det. Så i hela 30 minuter kämpade jag med att försöka få henne att delta i aktiviteterna och att lyssna på fröken. När vi klev ur poolen hade hon nog genomfört hälften av det som skulle göras, och resten av tiden spenderade hon med att försöka bända bort mina händer...
När vi hämtat Sami och ätit mellanmål behövde vi något att göra. Och bakning funkar ju alltid, men det behövde ju vara något som aktiverade båda hela tiden för att undvika slagsmål (för att vänta på sin tur finns ju inte...). Så jag avgjorde att negerbollar var det bästa för oss, jag hade ju trots allt köpt pärlsocker. Jag mätte upp allt i små skålar och de fick turas om att hälla i allt i en bunke, S började sen att gojsa med sina händer, men tyckte (precis enligt mina uträkningar) att det blev för kladdigt efter en halv minut så R fick ta över. Hon gjorde det mesta medan jag hällde upp pärlsocker på vars en tallrik till dem.
När bollarna var i kylen satte jag S framför en bok medan jag duschade R, och sen skiftade vi. Vad vi gjorde efter det har jag ingen aning om och jag inser nu fördelarna med att blogga varje dag ;)
Covent Garden, Oxford Street och Starbucks
På söndagen steg jag upp tidigt för att träffa Denise i London. Jag åt frukost och gjorde mig i ordning, smink (inte mycket...) och hår fixades. Gick ner för att prata med Asma och hon kommenterar genast att mitt hår, och jag började lite undra hur hemskt det brukar se ut för det enda jag gjorde var att borsta och sätta i hårgel, det såg med andra ord inte så annorlunda ut (enligt mig).
Asma: "Wow. Your hair looks nice."
Jag: "Thank you."
Asma: "Doesn't it look nice Rania?" frågar hon R som tittar på mig och svarar med en gång.
Rania: "No."
Haha. Hon var lite småtjurig över att hon inte fick följa med...:P
Precis innan jag skulle gå fick jag ett sms av Denise som undrade om jag visste att nästan alla tunnelbanelinjer var avstängde. Eh, fan tänkte jag. Så jag fick gå upp på rummet, starta datorn och kolla på hemsidan vilka linjer som fortfarande var igång, och även hur jag kunde ta mig till Covent Garden på enklast sätt. Upptäckte att Northern Line fortfarande gick (tack och lov) så jag kunde åka till Leicester Square och gå därifrån. Rusade iväg till bussen, slängde mig på tuben och hann därmed inte sms:a Denise innan det var för sent. Men det löste sig. Vi hittade varandra till slut och gick omkring i(?) Covent Garden en stund, tittade på en kille som jonglerade med knivar på en stege och sen gick vi vidare. På grund av krångel med att ta sig runt bestämde vi med Ida och Sofia att vi skulle träffa dem utanför H&M på Oxford Street. Efter ett tag och en del besök i olika butiker började jag känna av min trevliga huvudvärk, och vatten utan tabletter hjälper inte jättemycket när det väl sätter igång så jag bestämde mig för att åka hem.
Tog mig tillbaka till tunnelbanan och kom på att jag ju ville till Totally Swedish också för att köpa pärlsocker. Så jag sket i mitt huvud och tog mig dit eftersom att jag ändå var i London... Det gick bra att hitta dit, jag köpte Pärlsocker, vaniljsocker, knäckebröd (fy mig) och zoo-askar till barnen. På väg tillbaka var det kallt så när jag gick förbi Starbucks bestämde jag mig för att köpa med mig en vaniljlatte (förvånade över mitt val av dryck?). Första gången sen jag kom hit faktiskt... Kom ut på gatan och tog en stor klunk. Fy så varmt, jag brände tungan nåt så in i bänken, och det gjorde ont hela vägen ner när jag svalde... Så det var bara att vänta en stund, och jag kan säga att varmt kaffe i en varm tunnelbana inte är det bästa. Det tog mig 50 minuter att dricka den latten... Fast jag sov i och för sig i tjugo av dem, kanske inte det bästa när man sitter själv på tuben, men det gick inte att hålla ögonen öppna ;)
Kom hem och satte mig i köket för att prata med Asma och Andrew en stund. De ville höra hur min dag varit och hur allt gått. Efter att vi ätit tvättade jag mitt hår och gick sen och la mig.
Asma: "Wow. Your hair looks nice."
Jag: "Thank you."
Asma: "Doesn't it look nice Rania?" frågar hon R som tittar på mig och svarar med en gång.
Rania: "No."
Haha. Hon var lite småtjurig över att hon inte fick följa med...:P
Precis innan jag skulle gå fick jag ett sms av Denise som undrade om jag visste att nästan alla tunnelbanelinjer var avstängde. Eh, fan tänkte jag. Så jag fick gå upp på rummet, starta datorn och kolla på hemsidan vilka linjer som fortfarande var igång, och även hur jag kunde ta mig till Covent Garden på enklast sätt. Upptäckte att Northern Line fortfarande gick (tack och lov) så jag kunde åka till Leicester Square och gå därifrån. Rusade iväg till bussen, slängde mig på tuben och hann därmed inte sms:a Denise innan det var för sent. Men det löste sig. Vi hittade varandra till slut och gick omkring i(?) Covent Garden en stund, tittade på en kille som jonglerade med knivar på en stege och sen gick vi vidare. På grund av krångel med att ta sig runt bestämde vi med Ida och Sofia att vi skulle träffa dem utanför H&M på Oxford Street. Efter ett tag och en del besök i olika butiker började jag känna av min trevliga huvudvärk, och vatten utan tabletter hjälper inte jättemycket när det väl sätter igång så jag bestämde mig för att åka hem.
Tog mig tillbaka till tunnelbanan och kom på att jag ju ville till Totally Swedish också för att köpa pärlsocker. Så jag sket i mitt huvud och tog mig dit eftersom att jag ändå var i London... Det gick bra att hitta dit, jag köpte Pärlsocker, vaniljsocker, knäckebröd (fy mig) och zoo-askar till barnen. På väg tillbaka var det kallt så när jag gick förbi Starbucks bestämde jag mig för att köpa med mig en vaniljlatte (förvånade över mitt val av dryck?). Första gången sen jag kom hit faktiskt... Kom ut på gatan och tog en stor klunk. Fy så varmt, jag brände tungan nåt så in i bänken, och det gjorde ont hela vägen ner när jag svalde... Så det var bara att vänta en stund, och jag kan säga att varmt kaffe i en varm tunnelbana inte är det bästa. Det tog mig 50 minuter att dricka den latten... Fast jag sov i och för sig i tjugo av dem, kanske inte det bästa när man sitter själv på tuben, men det gick inte att hålla ögonen öppna ;)
Kom hem och satte mig i köket för att prata med Asma och Andrew en stund. De ville höra hur min dag varit och hur allt gått. Efter att vi ätit tvättade jag mitt hår och gick sen och la mig.
Lördag
Försöker komma på vad jag gjorde i lördags, kan faktiskt inte komma på vad jag gjorde... Fast det betyder väl att jag inte gjorde nåt särskilt.
Var hemma tills lunch, chattade med Elin en stund (?), det är helt tomt i hjärnan... Sen åkte jag till Morden Hall Park och satte mig under ett träd och läste i två timmar. Det var jättevarmt, sen blev det kyligt så jag åkte hem.
Detta är nog ett av det kortare inläggen, men det tar ju inte så lång tid att ta sig igenom dem ;)
Var hemma tills lunch, chattade med Elin en stund (?), det är helt tomt i hjärnan... Sen åkte jag till Morden Hall Park och satte mig under ett träd och läste i två timmar. Det var jättevarmt, sen blev det kyligt så jag åkte hem.
Detta är nog ett av det kortare inläggen, men det tar ju inte så lång tid att ta sig igenom dem ;)
Fredag
Hehe. Har ni saknat mig? :D
Oj så långt det gått sen jag bloggade senast. Typ en vecka? Kanske sex dagar. I alla fall så har jag gjort lite sen senast och jag kommer därför göra ett inlägg för varje dag.
Så på fredagen hände inte så mycket, steg upp, fixade mig, såg till att barnen fixade sig och åt. Ni vet, det vanliga... När jag gick för att hämta Rania tog jag vagnen med mig, hon slocknade på väg hem, jag lyfte upp henne i sängen och när två timmar senare behövde gå till skolan hade hon fortfarande inte vaknat. Jag packade med mig mellanmål och satte Rania i vagnen, hon fortsatte sova. Jag klädde på mig, krånglade ut vagnen och ungen fortsatte sova. När jag tio minuter senare stod på skolgården väckte jag henne :P Jag undrar lite hur länge hon hade sovit om jag bara låtit henne vara...
Vi gick till parken en stund innan vi begav oss hemåt för att fixa mat till Sami som behövde äta innan scouterna började.
Oj så långt det gått sen jag bloggade senast. Typ en vecka? Kanske sex dagar. I alla fall så har jag gjort lite sen senast och jag kommer därför göra ett inlägg för varje dag.
Så på fredagen hände inte så mycket, steg upp, fixade mig, såg till att barnen fixade sig och åt. Ni vet, det vanliga... När jag gick för att hämta Rania tog jag vagnen med mig, hon slocknade på väg hem, jag lyfte upp henne i sängen och när två timmar senare behövde gå till skolan hade hon fortfarande inte vaknat. Jag packade med mig mellanmål och satte Rania i vagnen, hon fortsatte sova. Jag klädde på mig, krånglade ut vagnen och ungen fortsatte sova. När jag tio minuter senare stod på skolgården väckte jag henne :P Jag undrar lite hur länge hon hade sovit om jag bara låtit henne vara...
Vi gick till parken en stund innan vi begav oss hemåt för att fixa mat till Sami som behövde äta innan scouterna började.
lördag 12 september 2009
Overboard
Okej, vid det här laget tror ni väl att jag inte gör något annat än att titta på film, men ärligt talat så får jag väl passa på nu när jag väl kan, innan jag skaffar riktigt jobb och annat menar jag... Och hur kan man låta bli när Overboard går på tv, de har ju tagit bort den från youtube... Skulle ju kunna köpa den, men det är inte lika skoj...
Och mamma, igår när Sami skulle till sitt scoutmöte började han förbereda sig genom att sjunga Kumbaya. Och då började jag tänka på en film men kommer inte ihåg så mycket av vad som händer, och inte heller vad den heter... Men det är iaf en tjej med rött halvlockigt hår, väldigt fin i kanten, tror att nån scen är i en affär när hon shoppar eller nåt, och sen av någon anledning sitter hon på ett scoutmöte(?), det är mörkt, de har en lägereld och de sjunger Kumbaya My Lord. Tror att de kan vara nån form av tävling eller något, de ska ta sig runt och i mål eller något...? Vet du vilken jag menar? Kan inte komma på vilken skådespelerska som spelar men hon är kanske med i en film vi såg när hon har en personlighetsstörning, och en dotter. Men jag kan komma ihåg fel här, men kopplar av någon anledning ihop dem...:P
Och mamma, igår när Sami skulle till sitt scoutmöte började han förbereda sig genom att sjunga Kumbaya. Och då började jag tänka på en film men kommer inte ihåg så mycket av vad som händer, och inte heller vad den heter... Men det är iaf en tjej med rött halvlockigt hår, väldigt fin i kanten, tror att nån scen är i en affär när hon shoppar eller nåt, och sen av någon anledning sitter hon på ett scoutmöte(?), det är mörkt, de har en lägereld och de sjunger Kumbaya My Lord. Tror att de kan vara nån form av tävling eller något, de ska ta sig runt och i mål eller något...? Vet du vilken jag menar? Kan inte komma på vilken skådespelerska som spelar men hon är kanske med i en film vi såg när hon har en personlighetsstörning, och en dotter. Men jag kan komma ihåg fel här, men kopplar av någon anledning ihop dem...:P
torsdag 10 september 2009
Så trött jag är på att skriva rubrik
Skrev från början ett långt inlägg, detta och det senaste satt ihop med lite annat trams, men det blir så jobbigt att läsa så här kommer en lite kortare variant av det jag skrev:
Dagen har varit, eeh, lite småstressande, jag har flängt fram och tillbaka, varit igång och gjort både det ena och det andra. Steg upp fixade barnen, satte dem vid tv:n, damsög, diskade, packade en simväska och två skolväskor, sen förberedde jag middagen och såg till att allt var klart inför eftermiddagen. Efter skolrundan gick jag och fyllde på mitt Oyster-card med pengar så att jag kunde ta bussen till badhuset. När jag sen kom hem var allting klart så det var fritt fram att sätta sig framför Vänner med min frukost och bara göra ingenting. Men det blev klart snabbt tråkigt så jag läste en stund efter det. När klockan var kvart i ett gick jag iväg för att hämta Rania, allt hade gått bra idag och ungen var trött. När vi kom hem gick vi upp jag la henne i sängen och hon sa inte ett knyst :O Blev lite förvånad faktiskt, det har inte hänt innan. Men hon hade tydligen varit vaken ett par timmar i natt så det var väl inte så konstigt. Hon sov i två timmar...
När vi hämtat Sami rusade vi hem för att äta mellis, sen rusade vi till bussen för att inte bli sena till Sami's första simlektion. Det gick rätt så bra, men han upptäckte att de andra (även en pojke på 4) redan var bättre än honom. När vi kom hem fixade jag middag och såg verkligen fram emot att äta själv med barnen. Så lugnt och skönt det skulle bli. Vi började och Rania åt sin mat utan protester och Sami tuggade på. Och allt detta trots att båda tjutit som grisar de senaste gångerna vi ätit samma sak för att de inte gillar maten... Men efter bara fem minuter kom Asma hem, ett möte blev nedkortat så hon behövde inte jobba så sent som hon trodde. Suck. Efter 30 minuters tjut och gnäll (med undantag för de 10 minuterna det tog för dem att äta glassen) försvann jag upp på mitt rum.
Och du Malin, om din film inte blir bra (vilket den säkert kommer bli) så kan du ju alltid skicka in Hissen ;) För även om vi pratar svenska i den så säger vi inte så mycket, den är ju så bra så man hänger med även om man bara kan engelska... HAHA xD
Dagen har varit, eeh, lite småstressande, jag har flängt fram och tillbaka, varit igång och gjort både det ena och det andra. Steg upp fixade barnen, satte dem vid tv:n, damsög, diskade, packade en simväska och två skolväskor, sen förberedde jag middagen och såg till att allt var klart inför eftermiddagen. Efter skolrundan gick jag och fyllde på mitt Oyster-card med pengar så att jag kunde ta bussen till badhuset. När jag sen kom hem var allting klart så det var fritt fram att sätta sig framför Vänner med min frukost och bara göra ingenting. Men det blev klart snabbt tråkigt så jag läste en stund efter det. När klockan var kvart i ett gick jag iväg för att hämta Rania, allt hade gått bra idag och ungen var trött. När vi kom hem gick vi upp jag la henne i sängen och hon sa inte ett knyst :O Blev lite förvånad faktiskt, det har inte hänt innan. Men hon hade tydligen varit vaken ett par timmar i natt så det var väl inte så konstigt. Hon sov i två timmar...
När vi hämtat Sami rusade vi hem för att äta mellis, sen rusade vi till bussen för att inte bli sena till Sami's första simlektion. Det gick rätt så bra, men han upptäckte att de andra (även en pojke på 4) redan var bättre än honom. När vi kom hem fixade jag middag och såg verkligen fram emot att äta själv med barnen. Så lugnt och skönt det skulle bli. Vi började och Rania åt sin mat utan protester och Sami tuggade på. Och allt detta trots att båda tjutit som grisar de senaste gångerna vi ätit samma sak för att de inte gillar maten... Men efter bara fem minuter kom Asma hem, ett möte blev nedkortat så hon behövde inte jobba så sent som hon trodde. Suck. Efter 30 minuters tjut och gnäll (med undantag för de 10 minuterna det tog för dem att äta glassen) försvann jag upp på mitt rum.
Och du Malin, om din film inte blir bra (vilket den säkert kommer bli) så kan du ju alltid skicka in Hissen ;) För även om vi pratar svenska i den så säger vi inte så mycket, den är ju så bra så man hänger med även om man bara kan engelska... HAHA xD
"Du! Du har tjuvat!"
Känner någon igen repliken. Kan ge ett tips, kommer från en otroligt bra film som utspelar sig på en båt, en som innehåller en massa Tuna-elever. Någon?
Hade lite tråkigt nu på kvällen och hade även lite hemlängtan så jag bestämde mig för att titta på Titanic 2, höhö. Gud så liten och skånsk Emma var, haha. Sen var det ju lika bra att fortsätta så jag satte igång Sunset Bitch. Usch så pinsamt, var tvungen att spola förbi Sara/Casey/Meg-scenen haha. Men jag skrattade, så jäkla mycket, tårarna sprutade och jag skojar inte. Tycker särskilt mycket om den biten när Cole och vad hon nu heter... Kommer inte ihåg, jo Hillary, haha. När de pratar i telefon och man i bakgrunden ser stolen som Caitlin borde sitta fastbunden på, men inte gör för Nina filmar, haha. Och bomben är ju klockren xD För att inte nämna Hillary's kommentar när hon räcker över mobiltelefonen till sin fånge "prata inte för länge för jag har inte så mycket pengar på kontantkortet" eller nåt i den stilen höhö... Jag undrar om farmor hittade den torkade aprikosen.
För att fortsätta min filmkväll så tittade jag naturligtvis på Prinsessan och Säret. Så jäkla rolig, men så jäkla tramsig :D Men så liten Alice var, och den näsan... Och Ivan's gråt i bakgrunden passar ju så bra in, host...xD Underbart :) Skulle bara haft Hissen här också... Får väl titta på Den där Roger istället, även om jag nyligen sett den. Ja, jag har skrattat i alla fall.
Hittade det här klippet på youtube :D Jag måste säga att skådespelarna här är så otroligt bra, det är ju så att man undrar vrför de inte lyckats få huvudroller i stora filmer ;)
Hade lite tråkigt nu på kvällen och hade även lite hemlängtan så jag bestämde mig för att titta på Titanic 2, höhö. Gud så liten och skånsk Emma var, haha. Sen var det ju lika bra att fortsätta så jag satte igång Sunset Bitch. Usch så pinsamt, var tvungen att spola förbi Sara/Casey/Meg-scenen haha. Men jag skrattade, så jäkla mycket, tårarna sprutade och jag skojar inte. Tycker särskilt mycket om den biten när Cole och vad hon nu heter... Kommer inte ihåg, jo Hillary, haha. När de pratar i telefon och man i bakgrunden ser stolen som Caitlin borde sitta fastbunden på, men inte gör för Nina filmar, haha. Och bomben är ju klockren xD För att inte nämna Hillary's kommentar när hon räcker över mobiltelefonen till sin fånge "prata inte för länge för jag har inte så mycket pengar på kontantkortet" eller nåt i den stilen höhö... Jag undrar om farmor hittade den torkade aprikosen.
För att fortsätta min filmkväll så tittade jag naturligtvis på Prinsessan och Säret. Så jäkla rolig, men så jäkla tramsig :D Men så liten Alice var, och den näsan... Och Ivan's gråt i bakgrunden passar ju så bra in, host...xD Underbart :) Skulle bara haft Hissen här också... Får väl titta på Den där Roger istället, även om jag nyligen sett den. Ja, jag har skrattat i alla fall.
Hittade det här klippet på youtube :D Jag måste säga att skådespelarna här är så otroligt bra, det är ju så att man undrar vrför de inte lyckats få huvudroller i stora filmer ;)
onsdag 9 september 2009
Sjuka barn = gosiga barn
Imorse, tidigt tidigt, typ vid fyra vaknade jag och mådde jätteilla. Blev lite irriterad för jag ville verkligen inte bli magsjuk nu. Lyckades somna om och vaknade av klockan tjugo i sju. Kände mig helt slut, illamåendet var kvar och huvudet dunkade. Men det var bara att stiga upp, borsta tänderna och väcka barnen, ge dem frukost och se till att de blev färdiga så snabbt som möjligt så att jag kunde sätta dem vid tv:n och sen tvätta mitt hår. Tog faktiskt vagnen när vi traskade iväg för att undvika måndagens och tisdagens gnäll och krångel, jag vet, men mår man skit så gör man... Allt gick bra och jag kom hem i lugn och ro och kunde sätta mig ner en stund. Tittade på ett avsnitt av Vänner och ett halvt av Gilmore Girls. Läste en stund, lyssnade på musik och pratade med Elin. Mitt i allt ringde det på dörren, jag öppnade och där stod två kvinnor från Aragon Nursery, alltså den på Sami's skola. De frågade om Rania var hemma (eeh, va...?) för de hade ett hembesök inplanerat... Jag stirrade en stund och svarade sen att nej, jag har inte fått veta något och tyvärr men hon är på nursery. De blev lite tjuriga och sa att Rania's mamma visste att de skulle komma, de hade skickat brev. Om vi ville att Rania skulle börja hos dem så ville de träffa henne först.
Allt det gjorde att jag mådde lite dåligt, även om jag faktiskt inte kunde göra något åt saken. Jag var också lite förvirrad för anledningen till att hon går där hon gör är mest för att Aragon Nursery har 60 barn, och personal på cirka åtta fröknar... Jag ringde Asma efter en stund och hon blev skitsur för hon var inte ett dugg intresserad över att ha in henne där, och hon hade både ringt och lämnat meddelande och lämnat ett i receptionen i våras. Efter det mådde jag lite bättre, både psykiskt och fysiskt för illamåendet hade lagt sig...
När jag kom till nursery berättade de att Rania hade kräkt när de skulle äta lunch. Jippie. Betyder detta att jag faktiskt kommer bli sjuk nu också? Det återstår att se men jag hoppas att jag slipper. Ungen var hängig och smågnällig, dock långt ifrån hur det var igår (men nu vet jag iaf varför hon var så), hon slockade i vagnen på väg hem, jag lyfte upp henne i sängen och hon sov i två timmar. Och hade jag inte väckt henne för att vi skulle gå till skolan så hade hon säkert kunnat sova en stund. Asma ringde ett par gånger medan hon sov och undrade hur det var och vad termometern visade. Tja, ungen sov, jag ville ju inte väcka henne för att ta tempen så det blev lite jobbigt. Mest för att Asma ville att jag skulle göra på ett sätt och jag ville göra på ett annat, jag menar jag har tagit hand om sjuka barn förr, jag vet hur det går till. Så det blev en blandning, jag sa att jag inte kunde ta tempen för att hon flyttade sig varje gång jag försökte, och i själva verket så försökte jag bara en halv gång... Men hon var inte särskilt varm, och dessutom, spelar det nån roll? Har hon feber tänker jag ju inte väcka henne från tuppluren för att ge medicin, hon kunde ändå inte sova hur länge som helst.
Men hon blev lite bättre, hon var dock väldigt gosig och ville kela, mer än vanligt då alltså, och hon låg bara på soffan. Men till slut fick jag henne att äta lite rostat bröd och dricka lite vatten. När Asma kom hem var hon först tyst och stannade kvar hos mig, men efter tio minuter var hon lite piggare och orkade skrika och tramsa. Av någon anledning tycker Asma om att innan middagen berätta att hon köpt efterrätt, vilket alltid alltid leder till att de skriker ända tills att maten ställs på bordet för att de vill ha efterrätten med en gång, och sen äter de två skedar, blir mätta/mår dåligt/tycker att maten är äcklig, vilket Asma alltid svarar med "du måste äta upp, annars får du inget...", de skriker lite till och sen får de efterrätt. Och jag måste säga att det är oerhört tröttande att lyssna på.
Efter att vi ätit gick jag upp på mitt rum för jag orkade faktiskt inte vara social. Och dessutom började A gorma på S för att han skickats på time-out i skolan, något jag gärna inte lyssnar på...
Allt det gjorde att jag mådde lite dåligt, även om jag faktiskt inte kunde göra något åt saken. Jag var också lite förvirrad för anledningen till att hon går där hon gör är mest för att Aragon Nursery har 60 barn, och personal på cirka åtta fröknar... Jag ringde Asma efter en stund och hon blev skitsur för hon var inte ett dugg intresserad över att ha in henne där, och hon hade både ringt och lämnat meddelande och lämnat ett i receptionen i våras. Efter det mådde jag lite bättre, både psykiskt och fysiskt för illamåendet hade lagt sig...
När jag kom till nursery berättade de att Rania hade kräkt när de skulle äta lunch. Jippie. Betyder detta att jag faktiskt kommer bli sjuk nu också? Det återstår att se men jag hoppas att jag slipper. Ungen var hängig och smågnällig, dock långt ifrån hur det var igår (men nu vet jag iaf varför hon var så), hon slockade i vagnen på väg hem, jag lyfte upp henne i sängen och hon sov i två timmar. Och hade jag inte väckt henne för att vi skulle gå till skolan så hade hon säkert kunnat sova en stund. Asma ringde ett par gånger medan hon sov och undrade hur det var och vad termometern visade. Tja, ungen sov, jag ville ju inte väcka henne för att ta tempen så det blev lite jobbigt. Mest för att Asma ville att jag skulle göra på ett sätt och jag ville göra på ett annat, jag menar jag har tagit hand om sjuka barn förr, jag vet hur det går till. Så det blev en blandning, jag sa att jag inte kunde ta tempen för att hon flyttade sig varje gång jag försökte, och i själva verket så försökte jag bara en halv gång... Men hon var inte särskilt varm, och dessutom, spelar det nån roll? Har hon feber tänker jag ju inte väcka henne från tuppluren för att ge medicin, hon kunde ändå inte sova hur länge som helst.
Men hon blev lite bättre, hon var dock väldigt gosig och ville kela, mer än vanligt då alltså, och hon låg bara på soffan. Men till slut fick jag henne att äta lite rostat bröd och dricka lite vatten. När Asma kom hem var hon först tyst och stannade kvar hos mig, men efter tio minuter var hon lite piggare och orkade skrika och tramsa. Av någon anledning tycker Asma om att innan middagen berätta att hon köpt efterrätt, vilket alltid alltid leder till att de skriker ända tills att maten ställs på bordet för att de vill ha efterrätten med en gång, och sen äter de två skedar, blir mätta/mår dåligt/tycker att maten är äcklig, vilket Asma alltid svarar med "du måste äta upp, annars får du inget...", de skriker lite till och sen får de efterrätt. Och jag måste säga att det är oerhört tröttande att lyssna på.
Efter att vi ätit gick jag upp på mitt rum för jag orkade faktiskt inte vara social. Och dessutom började A gorma på S för att han skickats på time-out i skolan, något jag gärna inte lyssnar på...
tisdag 8 september 2009
Aqua Tots 1, värme och gnäll
Huh vilka dagar. Rätt så lugna men också stressiga.
På morgonen ville Rania inte klä på sig själv, men jag kände att det kanske var dags att hon lär sig, för hallå, hon är tre... Så jag sa att om hon inte klär på sig sina kläder får hon gå till nursery i bara trosor och pyjamaströja. Och det var lite kyligt igår så jag sa att hon skulle frysa. Sami blev färdig snabbt och fick vänta i tjugo minuter. När det var fem minuter kvar sa jag till Rania att hon skulle skynda sig och att vi skulle gå, men lyssnar ungen? Nej. Så jag öppnade ytterdörren, skickade ut Sami och sa nu går vi. Vilken fart hon fick, haha. Så när vi går hemifrån var vi tre minuter sena men båda barn hade kläder på sig, Rania hade tom sin tjocka jacka på sig.
När läraren hämtat in barnen gick jag och Rania vidare mot nursery, vi var lite sena så jag försökte öka takten lite, något Rania inte uppskattade eftersom att jag lämnat vagnen hemma. När hon sparkat och skrikigt och försökt slänga sig i marken lät jag henne sitta kvar där. Jag fortsatte gå och ungen tystnaden. När hon efter en stund förstod att jag inte skulle komma tillbaka började hon skrika ännu högre. Jag vände mig om och frågade om hon skulle komma. Hon fortsatte tjuta men kom springande. Folk tittade, jag log. Sen tog jag henne i handen och vi småsprang lite för att inte bli sena. När vi kom fram tre minuter försent visade det sig att fröknarna också var sena och hade inte öppnat dörren än. Suck...
Halv tolv slängde jag ihop Ranias badkläder, packade ner hennes lunch och hämtade vagnen. Jag såg till att jag hade mitt busskort och min mobil. Var lite sen igen och började springa, kom fram fem minuter sent och plockade ihop ungen och satte mig på bussen. Väl på bussen började jag tänka, okej, Aqua Tots 1, från 18 månader. Kanske att jag skulle haft med mina badkläder. Oj. Jaha, kom dit och upptäckte att det mycket riktigt var en parent - toddler-grupp, hehe. Men det löste sig, simläraren var jättesnäll och erbjöd sig att ta Rania den lektionen. Jättegulligt :) Insåg också när jag var där att de inte alls var simning de skulle lära sig. Det de gjorde var som babysim med äldre barn. Utan dyk då... Så de blåste bubblor, sparkade med benen, höll fast i kanten och sjöng. Väldigt onödig "kurs" med tanke på att det första ungen gjorde när hon kom i vattnet var att "bröstsimma" med armarna... Hmm. Men det är redan betalat för och hon tyckte att det var roligt.
När vi hämtat Sami fortsatte det i den takten. Rania gnällde, Sami klagade och jag fick en trevlig huvudvärk. Senare insåg jag att jag nog glömt Ranias jacka någon stans, jag hoppades att den var på nursey men var rätt så säker på att jag stoppat den under vagnen när vi gick därifrån mot bussen. Oj :O Men det löser iaf problemet med att hon inte har ordentliga ytterkläder, för nu kan jag vara med och köpa något ordentligt...
Dagen har varit väldigt lik, men låång. Gårdagen känns som en evighet sen... Det har varit varmt, så pass att inte ens denna tunna koftan gick att ha på sig, och det var så redan halv nio på morgonen... Så Ranias försvunna jacka behövdes tack och lov inte (har dessutom glömt berätta för Asma att den försvunnit...) På väg till nursery var det skrik och bråk även idag, men jag stod fast vid att vagnen inte behövdes. Kom hem igen kvart över nio och insåg att hela lämna ritualen faktiskt tar en timme från det att man går hemifrån tills att man är hemma igen, och då är promenad-tiden bara tio minuter från hus till skola, från skola till nursery och från nursery och hem. Kunde ta det lugnt en stund, tittade på Gilmore Girls som gick på tv, laddade ner QV, skypade lite kort med en moder i rent egoistiskt syfte (tack för hjälpen :D) och msn:ade med sjuklingen till syster, en fördel med att inte kunna gå till skolan på ett tag, du kan ju chatta med mig :D haha. Sen var det dags att börja hämtningsritualen. Tog vagnen med förhoppningen om att ungen skulle somna. Trodde jag ja. Men efter 30 minuters kämpande i soffan gav hennes ögon upp. Tyvärr tänkte jag mig inte för och satte igång en alldeles för hög låt så hon vaknade, och hade därför bara sovit i 30 minuter. Så resten av kvällen grät, gnällde, skrek och hostade hon så att hon började klöka. Hon ville ha sin medicin, och jag försökte förklara att 1. medicinen inte skulle hjälpa, hon var tvungen att lugna ner sig och ta det lugnt för att det skulle bli bättre. Och 2. Man kan inte ta medicin hur och när som helst.
Oj vilket inlägg. He.
Men hon fortsatte tills att klockan blivit fem, det tog alltså bara två och en halv timme innan hon slutade...;) Till slut fick jag henne att dricka lite vatten och äta lite mellanmål och hon var på mycket bättre humör. Ända tills att Asma kom hem vill säga. Så jobbigt det kan vara när barnen gör så, det måste liksom upprepa hela föreställningen för mamma även om de mår hur bra som.
Men med dagens värme och skrik så var den promenad jag tog efter middagen näst intill underbar (usch så fånigt det lät). Sval och frisk luft, för att inte tala om tystnaden. Najs :P
Får se vad som händer imorgon men jag hoppas på att det ska vara lite lugnare så att vi kan gå till parken, för ärligt talat så är det så mycket skönare att komma hem lite över sex när Asma redan är hemma och nästan klar med maten. Barnen har stimmat av sig, är lite trötta och har stimulerats, de orkar vänta på mat. Om vi är hemma blir de superstimmiga när Asma kommer hem, och hon i sin tur vill andas lite innan hon måste stressa med maten. För ärligt talat, hennes nya jobb kräver en del rent psykiskt. Idag blev hon inknuffad i väggen av en av eleverna...
Nej, måste lägga mig nu. Skriver kanske mer imorgon... Orkar inte stavningskolla detta, hoppas det inte blev för jobbigt att läsa ;)
På morgonen ville Rania inte klä på sig själv, men jag kände att det kanske var dags att hon lär sig, för hallå, hon är tre... Så jag sa att om hon inte klär på sig sina kläder får hon gå till nursery i bara trosor och pyjamaströja. Och det var lite kyligt igår så jag sa att hon skulle frysa. Sami blev färdig snabbt och fick vänta i tjugo minuter. När det var fem minuter kvar sa jag till Rania att hon skulle skynda sig och att vi skulle gå, men lyssnar ungen? Nej. Så jag öppnade ytterdörren, skickade ut Sami och sa nu går vi. Vilken fart hon fick, haha. Så när vi går hemifrån var vi tre minuter sena men båda barn hade kläder på sig, Rania hade tom sin tjocka jacka på sig.
När läraren hämtat in barnen gick jag och Rania vidare mot nursery, vi var lite sena så jag försökte öka takten lite, något Rania inte uppskattade eftersom att jag lämnat vagnen hemma. När hon sparkat och skrikigt och försökt slänga sig i marken lät jag henne sitta kvar där. Jag fortsatte gå och ungen tystnaden. När hon efter en stund förstod att jag inte skulle komma tillbaka började hon skrika ännu högre. Jag vände mig om och frågade om hon skulle komma. Hon fortsatte tjuta men kom springande. Folk tittade, jag log. Sen tog jag henne i handen och vi småsprang lite för att inte bli sena. När vi kom fram tre minuter försent visade det sig att fröknarna också var sena och hade inte öppnat dörren än. Suck...
Halv tolv slängde jag ihop Ranias badkläder, packade ner hennes lunch och hämtade vagnen. Jag såg till att jag hade mitt busskort och min mobil. Var lite sen igen och började springa, kom fram fem minuter sent och plockade ihop ungen och satte mig på bussen. Väl på bussen började jag tänka, okej, Aqua Tots 1, från 18 månader. Kanske att jag skulle haft med mina badkläder. Oj. Jaha, kom dit och upptäckte att det mycket riktigt var en parent - toddler-grupp, hehe. Men det löste sig, simläraren var jättesnäll och erbjöd sig att ta Rania den lektionen. Jättegulligt :) Insåg också när jag var där att de inte alls var simning de skulle lära sig. Det de gjorde var som babysim med äldre barn. Utan dyk då... Så de blåste bubblor, sparkade med benen, höll fast i kanten och sjöng. Väldigt onödig "kurs" med tanke på att det första ungen gjorde när hon kom i vattnet var att "bröstsimma" med armarna... Hmm. Men det är redan betalat för och hon tyckte att det var roligt.
När vi hämtat Sami fortsatte det i den takten. Rania gnällde, Sami klagade och jag fick en trevlig huvudvärk. Senare insåg jag att jag nog glömt Ranias jacka någon stans, jag hoppades att den var på nursey men var rätt så säker på att jag stoppat den under vagnen när vi gick därifrån mot bussen. Oj :O Men det löser iaf problemet med att hon inte har ordentliga ytterkläder, för nu kan jag vara med och köpa något ordentligt...
Dagen har varit väldigt lik, men låång. Gårdagen känns som en evighet sen... Det har varit varmt, så pass att inte ens denna tunna koftan gick att ha på sig, och det var så redan halv nio på morgonen... Så Ranias försvunna jacka behövdes tack och lov inte (har dessutom glömt berätta för Asma att den försvunnit...) På väg till nursery var det skrik och bråk även idag, men jag stod fast vid att vagnen inte behövdes. Kom hem igen kvart över nio och insåg att hela lämna ritualen faktiskt tar en timme från det att man går hemifrån tills att man är hemma igen, och då är promenad-tiden bara tio minuter från hus till skola, från skola till nursery och från nursery och hem. Kunde ta det lugnt en stund, tittade på Gilmore Girls som gick på tv, laddade ner QV, skypade lite kort med en moder i rent egoistiskt syfte (tack för hjälpen :D) och msn:ade med sjuklingen till syster, en fördel med att inte kunna gå till skolan på ett tag, du kan ju chatta med mig :D haha. Sen var det dags att börja hämtningsritualen. Tog vagnen med förhoppningen om att ungen skulle somna. Trodde jag ja. Men efter 30 minuters kämpande i soffan gav hennes ögon upp. Tyvärr tänkte jag mig inte för och satte igång en alldeles för hög låt så hon vaknade, och hade därför bara sovit i 30 minuter. Så resten av kvällen grät, gnällde, skrek och hostade hon så att hon började klöka. Hon ville ha sin medicin, och jag försökte förklara att 1. medicinen inte skulle hjälpa, hon var tvungen att lugna ner sig och ta det lugnt för att det skulle bli bättre. Och 2. Man kan inte ta medicin hur och när som helst.
Oj vilket inlägg. He.
Men hon fortsatte tills att klockan blivit fem, det tog alltså bara två och en halv timme innan hon slutade...;) Till slut fick jag henne att dricka lite vatten och äta lite mellanmål och hon var på mycket bättre humör. Ända tills att Asma kom hem vill säga. Så jobbigt det kan vara när barnen gör så, det måste liksom upprepa hela föreställningen för mamma även om de mår hur bra som.
Men med dagens värme och skrik så var den promenad jag tog efter middagen näst intill underbar (usch så fånigt det lät). Sval och frisk luft, för att inte tala om tystnaden. Najs :P
Får se vad som händer imorgon men jag hoppas på att det ska vara lite lugnare så att vi kan gå till parken, för ärligt talat så är det så mycket skönare att komma hem lite över sex när Asma redan är hemma och nästan klar med maten. Barnen har stimmat av sig, är lite trötta och har stimulerats, de orkar vänta på mat. Om vi är hemma blir de superstimmiga när Asma kommer hem, och hon i sin tur vill andas lite innan hon måste stressa med maten. För ärligt talat, hennes nya jobb kräver en del rent psykiskt. Idag blev hon inknuffad i väggen av en av eleverna...
Nej, måste lägga mig nu. Skriver kanske mer imorgon... Orkar inte stavningskolla detta, hoppas det inte blev för jobbigt att läsa ;)
Ungen är förstörd :(
Jag måste tyvärr rapportera Sarah att det redan är för sent med Sami...
Igår satt han och läste (eller ja, tittade på bilderna) min Ok! som Asma lämnat på köksbordet. När han kommit halvvägs utropar han följande:
Sami: "Ew, that's disgusting!"
Jag: "What's disgusting?" Jag går mot bordet för att titta i tidningen och ser uppslaget med Gary Cockerill och Phil Turner's bröllop.
Sami: "Two boys getting married. And they are even kissing. On the mouth!"
Vad säger man?
Igår satt han och läste (eller ja, tittade på bilderna) min Ok! som Asma lämnat på köksbordet. När han kommit halvvägs utropar han följande:
Sami: "Ew, that's disgusting!"
Jag: "What's disgusting?" Jag går mot bordet för att titta i tidningen och ser uppslaget med Gary Cockerill och Phil Turner's bröllop.
Sami: "Two boys getting married. And they are even kissing. On the mouth!"
Vad säger man?
söndag 6 september 2009
De senaste dagarna
Oj så lite bloggande det blivit de senaste dagarna. På alla bloggar dessutom. Jag kommer nog igång igen i veckan. Har lite bilder jag tog igår på väg hem. Så ni får se hur det ser ut här samt hur jag bor...
Vet inte om jag bloggade om torsdagen, men jag tror inte det. Det var iaf en bra dag; jag och Sami åkte till badhuset och simmade ett tag innan vi hämtade Rania. Efter en tupplur var R på bättre humör och vi gick till parken.
På fredagen lämnade vi R på morgonen och gick sen bort till biblioteket för att jag skulle kunna skaffa ett lånekort samt låna ett par böcker. Men jag hade naturligtvis inget som bevisade att min adress var riktig så vi fick lämna böckerna där och gå hem. Vi tog det lugnt på dagen, jag gick in på ebay och tittade på vagnar...;) På eftermiddagen efter mellanmål och tupplur gick jag och barnen tillbaka till biblioteket och jag fixade mitt kort som ska komma snart, samt ett nytt till Sami som lyckats slarva bort sitt gamla. Jag lånade två böcker; en om pyssel för förskolebarn samt (och skratta inte...) Peter Andre's All About Us - My Story, hehe. Rania valde en Charlie and Lola bok, supernöjd trots att de sista sidorna saknas (hoppas hoppas att de var så innan vi tog hem boken), och jag la till en med alfabetet och en med sagor, typ rödluvan och sånt... Sami valde en Star Wars-bok och en från historiehyllan, vad vet jag inte...
Igår gjorde jag inte så mycket; satt vi datorn, promenerade bort till Sainsburys för att se hur lång tid det tar, ca 40 minuter. Väl där gick jag runt ett bra tag och sen köpte jag två tidningar, Ok! och Parenting and Pregnancy. Med den senare följde det med en Charlie & Lola-tallrik i plast, så den fick Rania. Hon blev glad och använde den till sina två mellanmål och tre middagar den eftermiddagen/kvällen. Jag skype:ade med mamma, Klara och Otto, även om Klara inte var så intresserad av att prata, mer än att berätta att hon ätit godis och tårta på kalaset... Och Otto förstod nog inte så mycket men han vinkade, så det var ju skoj :D
Idag har jag läst, kollat barnvagnarna på ebay, läst lite till och suttit vid min dator en stund. En promenad blev det också, jag gick först till skolan och sen till nursery för att kolla hur lång tid det tar att gå mellan de två, för det ska jag göra nästa veckan och har endast en kvart på mig mellan de två lämningarna. Sen promenerade jag vidare och gick nog i en timme något sånt. När jag kom hem sa Asma att jag varit borta så kort, vet inte riktigt om hon hade koll på när jag gick hemifrån...:O
Imorgon händer det mycket. Ska lämna båda barn för Andrew måste börja tidigt första veckan, så det kan bli lite stressigt, särskilt om Rania ska gå själv, skola och nursery ligger nämligen åt olika håll så det bli en väldig omväg... Sen ska jag hämta Rania redan klockan tolv för att hon ska simma klockan ett, de hade väldigt konstiga tider... Men det betyder att hon måste äta innan, men också att vi inte hinner gå hem om, men tar vi bussen direkt så kommer vi komma fram 40 minuter för tidigt. Så jag funderar på att packa med lunch som hon kan äta i vagnen när jag traskar bort till badet, och går allt smidigt borde vi vara framme tio femton minuter innan lektionen börjar... Sen ska Sami hämtas klockan tre, så frågan är vad man ska hitta på mellan simning och hämtning, det är knappt lönt att gå hem. Och efter det är det ju läxor (för det kommer han tydligen få första dagen...?, dusch för båda barn och enligt min förhoppning en stund på lekplatsen. Frågan är bara hur man ska organisera det hela. I värsta fall får vi hoppa parken på måndagar, Rania lär ju vara trött som det är efter badet.
Nej, nu får jag kanske gå och borsta mina tänder, det blir ju en tidigare dag imorgon.
Vet inte om jag bloggade om torsdagen, men jag tror inte det. Det var iaf en bra dag; jag och Sami åkte till badhuset och simmade ett tag innan vi hämtade Rania. Efter en tupplur var R på bättre humör och vi gick till parken.
På fredagen lämnade vi R på morgonen och gick sen bort till biblioteket för att jag skulle kunna skaffa ett lånekort samt låna ett par böcker. Men jag hade naturligtvis inget som bevisade att min adress var riktig så vi fick lämna böckerna där och gå hem. Vi tog det lugnt på dagen, jag gick in på ebay och tittade på vagnar...;) På eftermiddagen efter mellanmål och tupplur gick jag och barnen tillbaka till biblioteket och jag fixade mitt kort som ska komma snart, samt ett nytt till Sami som lyckats slarva bort sitt gamla. Jag lånade två böcker; en om pyssel för förskolebarn samt (och skratta inte...) Peter Andre's All About Us - My Story, hehe. Rania valde en Charlie and Lola bok, supernöjd trots att de sista sidorna saknas (hoppas hoppas att de var så innan vi tog hem boken), och jag la till en med alfabetet och en med sagor, typ rödluvan och sånt... Sami valde en Star Wars-bok och en från historiehyllan, vad vet jag inte...
Igår gjorde jag inte så mycket; satt vi datorn, promenerade bort till Sainsburys för att se hur lång tid det tar, ca 40 minuter. Väl där gick jag runt ett bra tag och sen köpte jag två tidningar, Ok! och Parenting and Pregnancy. Med den senare följde det med en Charlie & Lola-tallrik i plast, så den fick Rania. Hon blev glad och använde den till sina två mellanmål och tre middagar den eftermiddagen/kvällen. Jag skype:ade med mamma, Klara och Otto, även om Klara inte var så intresserad av att prata, mer än att berätta att hon ätit godis och tårta på kalaset... Och Otto förstod nog inte så mycket men han vinkade, så det var ju skoj :D
Idag har jag läst, kollat barnvagnarna på ebay, läst lite till och suttit vid min dator en stund. En promenad blev det också, jag gick först till skolan och sen till nursery för att kolla hur lång tid det tar att gå mellan de två, för det ska jag göra nästa veckan och har endast en kvart på mig mellan de två lämningarna. Sen promenerade jag vidare och gick nog i en timme något sånt. När jag kom hem sa Asma att jag varit borta så kort, vet inte riktigt om hon hade koll på när jag gick hemifrån...:O
Imorgon händer det mycket. Ska lämna båda barn för Andrew måste börja tidigt första veckan, så det kan bli lite stressigt, särskilt om Rania ska gå själv, skola och nursery ligger nämligen åt olika håll så det bli en väldig omväg... Sen ska jag hämta Rania redan klockan tolv för att hon ska simma klockan ett, de hade väldigt konstiga tider... Men det betyder att hon måste äta innan, men också att vi inte hinner gå hem om, men tar vi bussen direkt så kommer vi komma fram 40 minuter för tidigt. Så jag funderar på att packa med lunch som hon kan äta i vagnen när jag traskar bort till badet, och går allt smidigt borde vi vara framme tio femton minuter innan lektionen börjar... Sen ska Sami hämtas klockan tre, så frågan är vad man ska hitta på mellan simning och hämtning, det är knappt lönt att gå hem. Och efter det är det ju läxor (för det kommer han tydligen få första dagen...?, dusch för båda barn och enligt min förhoppning en stund på lekplatsen. Frågan är bara hur man ska organisera det hela. I värsta fall får vi hoppa parken på måndagar, Rania lär ju vara trött som det är efter badet.
Nej, nu får jag kanske gå och borsta mina tänder, det blir ju en tidigare dag imorgon.
fredag 4 september 2009
Mer TV
Skulle egentligen berätta om vår dag igår men fastnade vid Supernanny. Och jag skulle bara vilja säga att alla som kan borde titta på Supernanny och faktiskt försöka ta in en del. Jag menar teknikerna funkar jättebra. Och man behöver inte ha jätteproblem med sina ungar för att använda tipsen. Det funkar. Jag lovar (hoppas jag :S) . Så länge man är konsekvent vill säga, men det ingår ju...;)
onsdag 2 september 2009
Bär?
Är det bara jag som tycker att Gina Gershon och Idina Menzel är lika?
Varje gång jag ser den ena så tänker jag på den andra. Vet inte riktigt varför men jaja.
Varje gång jag ser den ena så tänker jag på den andra. Vet inte riktigt varför men jaja.
Glad :)
Idag har det varit en bra dag. Även om det regnat och varit kallt... Jag väckte Rania kvart i åtta, vi åt frukost och sen klädde vi på oss och borstade tänder samt hår. När vi var klara väckte jag Sami och insåg att det regnade så jag fick plocka fram gummistövlarna.
Efter promenaden till nursery åt Sami frukost medan jag bakade kakor och diskade. Sen gjorde han två test, dock protesterade han inte så mycket, bara lite i början bara för att. Det gick väldigt bra och han fick sen lov att sitta vid sitt Play Station. Tiden rullade på och när jag precis satt mig ner var det dags att förbereda lunchen. Jaha. Vi åt, och det var vi ;) Sami åt trots att han inte bestämt vad han skulle ha. Sen lämnade jag honom hemma och gick för att hämta Rania, på väg dit lyckades jag bli förvirrad och fick för mig att klockan var tre, och ärligt talat, mellan nio och ett hinner hon ju inte göra något, men det kostar ju en del att ha henne där, och de har ju mig. Men ändå, hon hade nog tyckt om att vara där en timme eller två längre. Precis när vi skulle gå hem började det regna igen så vi fick pausa för att sätta på regnkläder.
När vi kom hem satte jag igång HSM2 och Rania somnade nästan med en gång. Så jag fick till slut sitta i en timme :) När hon vaknat och vi ätit mellis gick vi ut trots regnet. Vi var ute i två timmar, först på en gräsplätt i närheten och sen på lekplatsen. Vi blev lite blöta men det gjorde inte så mycket, barnen var helt slut när vi kom hem så de sa inte så mycket. Båda barnen sover, och jag har inte hört ett pip från någon av dem. Så nu vet vi, en rejäl promenad i regnet följt av en upptäcktsfärd i buskarna, med en timme på lekplatsen och 10 minuters promenad tillbaka hem som avslutning, så går de och lägger sig klockan åtta utan klagomål. :D
Och dessutom går Cocktail på TV ikväll...:P
Efter promenaden till nursery åt Sami frukost medan jag bakade kakor och diskade. Sen gjorde han två test, dock protesterade han inte så mycket, bara lite i början bara för att. Det gick väldigt bra och han fick sen lov att sitta vid sitt Play Station. Tiden rullade på och när jag precis satt mig ner var det dags att förbereda lunchen. Jaha. Vi åt, och det var vi ;) Sami åt trots att han inte bestämt vad han skulle ha. Sen lämnade jag honom hemma och gick för att hämta Rania, på väg dit lyckades jag bli förvirrad och fick för mig att klockan var tre, och ärligt talat, mellan nio och ett hinner hon ju inte göra något, men det kostar ju en del att ha henne där, och de har ju mig. Men ändå, hon hade nog tyckt om att vara där en timme eller två längre. Precis när vi skulle gå hem började det regna igen så vi fick pausa för att sätta på regnkläder.
När vi kom hem satte jag igång HSM2 och Rania somnade nästan med en gång. Så jag fick till slut sitta i en timme :) När hon vaknat och vi ätit mellis gick vi ut trots regnet. Vi var ute i två timmar, först på en gräsplätt i närheten och sen på lekplatsen. Vi blev lite blöta men det gjorde inte så mycket, barnen var helt slut när vi kom hem så de sa inte så mycket. Båda barnen sover, och jag har inte hört ett pip från någon av dem. Så nu vet vi, en rejäl promenad i regnet följt av en upptäcktsfärd i buskarna, med en timme på lekplatsen och 10 minuters promenad tillbaka hem som avslutning, så går de och lägger sig klockan åtta utan klagomål. :D
Och dessutom går Cocktail på TV ikväll...:P
tisdag 1 september 2009
How rude!
När Asma kom hem körde hon mig bort till college så att jag kunde anmäla mig. Jag kom dit, var lite lätt nervös och fick en lapp som skulle fyllas i. Det gick sådär, först råkade jag skriva att jag kom från Sweded (fattar inte vad det är med mig), sen kunde jag inte komma på ett enda telefonnummer, inte till min mobil och inte till hemtelefonen, som jag av någon anledning inte har i min mobil. Och sen kunde jag inte komma ihåg hur jag skulle skriva datumen, för ni vet jag gjorde det på det svenska sättet på vårdcentralen och då skrattade de åt mig, jag fick hjärnsläpp.
Efter ett tag blev det rätt och jag gick bort till ett annat bord för att få mer hjälp, pratade med en kvinna som sa att jag var tvungen att ha tillstånd från regeringen för att få läsa, även om jag kommer från Sverige, jaha. Men jag fick gå in ändå och prata med rätt folk och se om det fanns en möjlighet ändå. Kom in där och bestämde mig för att börja med att gå till buisness-bordet för att få lite information, eller det trodde jag iaf. Kom dit och inser att den kvinnan nog är väldigt otrevlig, och mycket riktigt, det var hon. Hon ville inte hjälpa mig för jag hade inget tillstånd och jag hade inte mina betyg så hon hade ju inget bevis på att jag läst i Sverige. Hon tog min lapp, skrev något på den och sa det ända jag kan göra är att ställa dig i väntlistan, kom tillbaka imorgon. Och jag är jag; jag blev sur och gick därifrån gråtfärdig. Började gå hemåt för jag tänkte att jag kunde ta tiden, efter fem minuter var jag så arg att jag riktigt stormade fram. Hade dock mina svarta skor, så mina fötter mår inte så bra just nu...
När jag gått en halvtimme gick jag förbi en liten butik och var lite törstig, samt sugen på choklad, så jag tvärstannade två meter efter att jag gått förbi (vilket vände huvudet på ett par människor) och gick tillbaka och in i butiken. När jag klev in stod killen i kassan och såg jätteglad ut, han sa hej, jag svarade och sen var jag på lite bättre humör. Strax efter mig kom det in en mamma (som ägde en P&T Sport...;)) och efter henne studsade dottern runt, mamman gick bort till mjölken och sen vidare till kassan. Dottern stannade vid godiset, tittade länge på lösgodiset, tittade på mamman, tittade på godiset och tog sen upp en bit. Hon tittade på mamma igen, och sen på biten, tittade på mamma och på biten. Till slut kom hon nog fram till att den var för stor för att sno utan att någon skulle märka något så med blicken på mammas rygg delade hon den i två bitar, stoppade en i burken den hörde hemma i och den andra biten i munnen. Hon studsade därefter ut till vagnen och hoppade upp och satta sig igen. Med ett enormt leende. Sen mådde jag bättre,, faktiskt, log till och med, haha. Jag hittade 50 öres-fyrkanter och kände mig nästan tvungen att köpa något eftersom jag stått där inne så länge så jag tog en paket med såna, betalade och gick hem.
Väl hemma hann jag inte mer än in innan Asma kom för att fråga om allt gick bra. Jag svarade och sa att det inte gjorde något, att jag skulle gå tillbaka imorgon. Men det var meningslöst för innan jag hunnit prata färdigt hade hon slagit numret till skolan för att skälla på dem. Lite lätt pinsamt tyckte jag, men roligt ändå. Efter en pratstund kopplades hon vidare och lämnade ett meddelande till någon. Jag sa att det inte gjorde något, jag går tillbaka imorgon. Efter en halvtimme ringde telefonen, Asma gick upp för att höra vad personen sa och se kom hon halvt springande ner för trappan och sa till mig att plocka ihop mina grejer för vi skulle tillbaka till skolan. Suck, ingen mat och värkande fötter, jag ville inte. Men jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till skolan. Hade fått hjälp av någon som fixat en tid åt mig så att jag kunde prata med en tutor som skulle avgöra vilken nivå och liknande jag ligger på. Kom in i rummet och pratade kort med en av kvinnorna som sa att det inte var rätt kurs för mig. Jag var för bra på engelska, jaha. Hon sa att den kursen var mer för människor som tänkt leva i England och det var mest föräldrar som jobbar heltid som kommer dit för att lära sig hur man går till läkare och annat. Mhm. Hon rekommenderade EFL, vilket inte är så tufft, plus att det är elever i min ålder, mer en kurs för att träffa folk i samma situation. Men den fanns inte på den skolan utan på två andra. Sen sa hon att om jag bara var intresserad av att öva på min engelska kunde jag bara gå till biblioteket och låna lite böcker. Okej.
Så nu tittar jag på kurser, men har inte hittat den hon nämnde. Så jag får antingen ringa eller gå till en av de andra skolorna för att fråga. Så trött man kan bli. Men nu vet jag i alla fall, det är ju alltid något. Så efter att vi kommit hem och jag ätit samt fixat klart min tvätt gick jag upp och satte mig i sängen bara för att sitta för mina ben värkte något in i. Satte igång tv:n och upptäckte att One Fine Day visades, och den hade precis börjat :D Jag blev glad, hade inte sett den på en evighet. Sen var det två avsnitt av Vänner följt av EastEnders och nu är det Underage and Pregnant. Den perfekta kvällen med andra ord, höhö ;)
Efter ett tag blev det rätt och jag gick bort till ett annat bord för att få mer hjälp, pratade med en kvinna som sa att jag var tvungen att ha tillstånd från regeringen för att få läsa, även om jag kommer från Sverige, jaha. Men jag fick gå in ändå och prata med rätt folk och se om det fanns en möjlighet ändå. Kom in där och bestämde mig för att börja med att gå till buisness-bordet för att få lite information, eller det trodde jag iaf. Kom dit och inser att den kvinnan nog är väldigt otrevlig, och mycket riktigt, det var hon. Hon ville inte hjälpa mig för jag hade inget tillstånd och jag hade inte mina betyg så hon hade ju inget bevis på att jag läst i Sverige. Hon tog min lapp, skrev något på den och sa det ända jag kan göra är att ställa dig i väntlistan, kom tillbaka imorgon. Och jag är jag; jag blev sur och gick därifrån gråtfärdig. Började gå hemåt för jag tänkte att jag kunde ta tiden, efter fem minuter var jag så arg att jag riktigt stormade fram. Hade dock mina svarta skor, så mina fötter mår inte så bra just nu...
När jag gått en halvtimme gick jag förbi en liten butik och var lite törstig, samt sugen på choklad, så jag tvärstannade två meter efter att jag gått förbi (vilket vände huvudet på ett par människor) och gick tillbaka och in i butiken. När jag klev in stod killen i kassan och såg jätteglad ut, han sa hej, jag svarade och sen var jag på lite bättre humör. Strax efter mig kom det in en mamma (som ägde en P&T Sport...;)) och efter henne studsade dottern runt, mamman gick bort till mjölken och sen vidare till kassan. Dottern stannade vid godiset, tittade länge på lösgodiset, tittade på mamman, tittade på godiset och tog sen upp en bit. Hon tittade på mamma igen, och sen på biten, tittade på mamma och på biten. Till slut kom hon nog fram till att den var för stor för att sno utan att någon skulle märka något så med blicken på mammas rygg delade hon den i två bitar, stoppade en i burken den hörde hemma i och den andra biten i munnen. Hon studsade därefter ut till vagnen och hoppade upp och satta sig igen. Med ett enormt leende. Sen mådde jag bättre,, faktiskt, log till och med, haha. Jag hittade 50 öres-fyrkanter och kände mig nästan tvungen att köpa något eftersom jag stått där inne så länge så jag tog en paket med såna, betalade och gick hem.
Väl hemma hann jag inte mer än in innan Asma kom för att fråga om allt gick bra. Jag svarade och sa att det inte gjorde något, att jag skulle gå tillbaka imorgon. Men det var meningslöst för innan jag hunnit prata färdigt hade hon slagit numret till skolan för att skälla på dem. Lite lätt pinsamt tyckte jag, men roligt ändå. Efter en pratstund kopplades hon vidare och lämnade ett meddelande till någon. Jag sa att det inte gjorde något, jag går tillbaka imorgon. Efter en halvtimme ringde telefonen, Asma gick upp för att höra vad personen sa och se kom hon halvt springande ner för trappan och sa till mig att plocka ihop mina grejer för vi skulle tillbaka till skolan. Suck, ingen mat och värkande fötter, jag ville inte. Men jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till skolan. Hade fått hjälp av någon som fixat en tid åt mig så att jag kunde prata med en tutor som skulle avgöra vilken nivå och liknande jag ligger på. Kom in i rummet och pratade kort med en av kvinnorna som sa att det inte var rätt kurs för mig. Jag var för bra på engelska, jaha. Hon sa att den kursen var mer för människor som tänkt leva i England och det var mest föräldrar som jobbar heltid som kommer dit för att lära sig hur man går till läkare och annat. Mhm. Hon rekommenderade EFL, vilket inte är så tufft, plus att det är elever i min ålder, mer en kurs för att träffa folk i samma situation. Men den fanns inte på den skolan utan på två andra. Sen sa hon att om jag bara var intresserad av att öva på min engelska kunde jag bara gå till biblioteket och låna lite böcker. Okej.
Så nu tittar jag på kurser, men har inte hittat den hon nämnde. Så jag får antingen ringa eller gå till en av de andra skolorna för att fråga. Så trött man kan bli. Men nu vet jag i alla fall, det är ju alltid något. Så efter att vi kommit hem och jag ätit samt fixat klart min tvätt gick jag upp och satte mig i sängen bara för att sitta för mina ben värkte något in i. Satte igång tv:n och upptäckte att One Fine Day visades, och den hade precis börjat :D Jag blev glad, hade inte sett den på en evighet. Sen var det två avsnitt av Vänner följt av EastEnders och nu är det Underage and Pregnant. Den perfekta kvällen med andra ord, höhö ;)
Trött
Vilken jäkla dag. Efter mitt inlägg innan idag gick det bara nedför. Guud som Sami började krångla och bråka och klaga, huh. Jag fixade lunch, varma mackor med ost, och eftersom att han bara tycker om smält ost (ehh, ja) så såg jag till att han hade så lite ost som möjligt och att den var helt smält. För ärligt talat, jordnötssmör och sylt, varje dag, förstår ni vad jag tänker? Men det gick mindre bra, för han ville ha jordnötssmör... Skrik, tårar och en stund av sparkande på golvet följt av fler tårar. Jag sa att han iaf skulle smaka innan jag fixade något annat, men som det brukar vara med dessa barn så bara lyssnar de inte på vad man säger, hur många gånger man än försöker förklara och prata med dem så är de alltid så upptagna av att skrika och protester att de inte hör. När klockan var tio i ett och det var dags att hämta Rania så gick vi hemifrån, jag med mat i magen, Sami utan. Vi kom till nursery och dörrarna var fortfarande låsta trots att klockan var ett så vi fick vänta en stund. Planerna ändrades lite, för jag orkade faktiskt inte med Sami's gnäll, så vi hoppade över parken och begav oss hemåt efter besöket på skolan.
När vi kom hem sov Rania och Sami höll på att dö. Han låg på köksgolvet, kved en stund, var tyst en stund för att låtsas vara död och sen kved han en stund till. Sen klagade han lite och sen dog han igen. En riktig liten drama queen den ungen alltså...
Jaja, när jag efter lååånga tio minuter började fixa mellanmål så tystnaden han lite. Han fick ett halvt äpple, ett halvt päron (men ville ha ett helt så det kom några tårar till) och två små yoghurtar. Ett lagom mellanmål, det gjorde honom mätt en stund men det var inte tillräckligt mycket för att han skulle hålla sig ordentligt mätt ända fram till middagen. Perfekt. Skulle vilja lägga till att han åt all sin kvällsmat utan att säga ett ord, det ni. Får se om han äter lunch imorgon...
Klockan halv fyra hade alla vaknat, ätit mellanmål och höjt rösterna. Dock tycker jag att jag hanterade situationen rätt så bra faktiskt. Jag skickade upp Sami till hans rum, för att titta på film iofs, men det var jag som sa åt honom att göra det, för att han skulle lugna ner sig lite. Rania tittade också på film. Gissa vilken... Och jag diskade.
Efter en stund kom Sami ner och började tramsa, han tryckte på paus knappen för att människorna skulle frysa och se roliga ut. Detta ledde till att Rania började skrika. Jag bad honom sluta, bad honom en gång till och en gång till och sen stängde jag av tv:n. När jag gick ut i köket satte han igång den igen och jag gick tillbaka för att stänga av. Tillbaka i köket hör jag Rania säga "You're horrible Julia." Haha. Strax efteråt säger Sami, med lugn och trevlig röst, "Rania, Julia isn't horrible. She just doesn't want us to watch tv anymore." Eeh, ja, det var inte alls genomskinligt, haha.
Och jag märker att detta inlägg blev längre än jag tänkt och har hela skolhistorien kvar så det får bli i nästa inlägg... En lika trevlig historia faktiskt...
När vi kom hem sov Rania och Sami höll på att dö. Han låg på köksgolvet, kved en stund, var tyst en stund för att låtsas vara död och sen kved han en stund till. Sen klagade han lite och sen dog han igen. En riktig liten drama queen den ungen alltså...
Jaja, när jag efter lååånga tio minuter började fixa mellanmål så tystnaden han lite. Han fick ett halvt äpple, ett halvt päron (men ville ha ett helt så det kom några tårar till) och två små yoghurtar. Ett lagom mellanmål, det gjorde honom mätt en stund men det var inte tillräckligt mycket för att han skulle hålla sig ordentligt mätt ända fram till middagen. Perfekt. Skulle vilja lägga till att han åt all sin kvällsmat utan att säga ett ord, det ni. Får se om han äter lunch imorgon...
Klockan halv fyra hade alla vaknat, ätit mellanmål och höjt rösterna. Dock tycker jag att jag hanterade situationen rätt så bra faktiskt. Jag skickade upp Sami till hans rum, för att titta på film iofs, men det var jag som sa åt honom att göra det, för att han skulle lugna ner sig lite. Rania tittade också på film. Gissa vilken... Och jag diskade.
Efter en stund kom Sami ner och började tramsa, han tryckte på paus knappen för att människorna skulle frysa och se roliga ut. Detta ledde till att Rania började skrika. Jag bad honom sluta, bad honom en gång till och en gång till och sen stängde jag av tv:n. När jag gick ut i köket satte han igång den igen och jag gick tillbaka för att stänga av. Tillbaka i köket hör jag Rania säga "You're horrible Julia." Haha. Strax efteråt säger Sami, med lugn och trevlig röst, "Rania, Julia isn't horrible. She just doesn't want us to watch tv anymore." Eeh, ja, det var inte alls genomskinligt, haha.
Och jag märker att detta inlägg blev längre än jag tänkt och har hela skolhistorien kvar så det får bli i nästa inlägg... En lika trevlig historia faktiskt...
Första dagen
På riktigt, typ.
Idag är det den första arbets- och nurserydagen vilket betyder att Asma inte är hemma och att Rania är på nursery. Det var jätteskönt och dagen har hittills gått bra. Asma åkte iväg tjugo i sju imorse, Rania vaknade strax därefter och jag steg upp klockan sju när Andrew gick till jobbet. Jag väckte Sami efter att jag fixat mig och gick sen ner för att ordna med frukosten.
När alla tre ätit, borstat tänder, fixat håret och klätt på sig var klockan bara tio över åtta. Ojdå. Så det vara bara att sätta igång tv:n för att ungarna skulle hålla sig sysselsatta medan jag hängde upp tvätten på linan... Tjugo i nio gick jag in i badrummet och upptäckte att Sami's tandborste var torr, hmm... Så jag skickade upp honom för att göra det hela igen, för ärligt talat, hur rena kan tänderna vara när tandborsten inte är blöt? ;) Efter en stunds, jag har borstat tänderna, nej det har du inte, så körde jag med annars blir det inget PS2, och då for han uppför trappan...
Efter det traskade vi iväg, eller ja, barnen sprang och Rania störtade som vanligt, men det gick bra och det slutade med att vi kom dit tio minuter förtidigt så vi fick stå utanför och vänta tills att de låste upp dörrarna, för varför ska man släppa in barn som kommer tio minuter förtidigt, så oförskämt... Suck. Jaja, det hela gick bra, jag spenderade trots allt hela morgonen med att peppa ungen (lyckades tom fläta håret, framsteg måste jag säga) för att Asma och fröknarna sagt åt mig att hon skulle gråta och bråka. De sa också att jag inte behövde oroa mig för det brukade gå över snabbt, nähä, det menar du inte...? För jag har ju aldrig varit med om barn på dagis för... Nej, det är ju inte lätt att veta, men ändå:P Så jag försökte ju vända på det lite eftersom att Rania satt vid frukosten och sa att hon skulle gråta, för de sa ju mamma... Men vi kom in, hon sprang iväg till ett pussel och där stod jag och väntade på ett hejdå, jaha. Men jag var nöjd, barnen hade uppfört sig och det var en lugn morgon. På väg hem ringde Asma för att kolla läget; hon undrade om jag känt mig bekväm med att vara själv med barnen på det viset och om det gått bra. Haha :D
Sami och jag gick hem, han fick spela PS2 i en timme medan jag duschade och hängde upp maskin nummer två. När jag sen skulle dammsuga sa jag åt honom att göra två av sina test, dels för att han inte kan sitta vid tv:n hela dagen och dels för att han inte riktigt tar mig på alvar så jag behövde bestämma något, för även om jag sagt att PS2 var okej så var det ju hans beslut... Jag damsög ett rum och när jag kom tillbaka till köket hade han satt sig vid tv:n igen, endast gjort ett test, och fått näst intill alla fel, vilket kan vara okej om faktiskt inte kan det, men inte när man stressar och bara skriver något. Så det var av med tv:n, tillbaka i stolen, en massa tårar och en kvart senare hade han med min hjälp tagit sig igenom 10-minuters testet i matte.
Nu ska jag laga lunch och hänga upp nästa (och den sista) maskin tvätt. När vi ätit är det dags att hämta Rania och efter det ska vi traska bort till Sami's skola för att titta så jag vet var jag ska hämta honom. Sen blir det nog en tur till lekplatsen, följt av mellanmål.
Idag är det den första arbets- och nurserydagen vilket betyder att Asma inte är hemma och att Rania är på nursery. Det var jätteskönt och dagen har hittills gått bra. Asma åkte iväg tjugo i sju imorse, Rania vaknade strax därefter och jag steg upp klockan sju när Andrew gick till jobbet. Jag väckte Sami efter att jag fixat mig och gick sen ner för att ordna med frukosten.
När alla tre ätit, borstat tänder, fixat håret och klätt på sig var klockan bara tio över åtta. Ojdå. Så det vara bara att sätta igång tv:n för att ungarna skulle hålla sig sysselsatta medan jag hängde upp tvätten på linan... Tjugo i nio gick jag in i badrummet och upptäckte att Sami's tandborste var torr, hmm... Så jag skickade upp honom för att göra det hela igen, för ärligt talat, hur rena kan tänderna vara när tandborsten inte är blöt? ;) Efter en stunds, jag har borstat tänderna, nej det har du inte, så körde jag med annars blir det inget PS2, och då for han uppför trappan...
Efter det traskade vi iväg, eller ja, barnen sprang och Rania störtade som vanligt, men det gick bra och det slutade med att vi kom dit tio minuter förtidigt så vi fick stå utanför och vänta tills att de låste upp dörrarna, för varför ska man släppa in barn som kommer tio minuter förtidigt, så oförskämt... Suck. Jaja, det hela gick bra, jag spenderade trots allt hela morgonen med att peppa ungen (lyckades tom fläta håret, framsteg måste jag säga) för att Asma och fröknarna sagt åt mig att hon skulle gråta och bråka. De sa också att jag inte behövde oroa mig för det brukade gå över snabbt, nähä, det menar du inte...? För jag har ju aldrig varit med om barn på dagis för... Nej, det är ju inte lätt att veta, men ändå:P Så jag försökte ju vända på det lite eftersom att Rania satt vid frukosten och sa att hon skulle gråta, för de sa ju mamma... Men vi kom in, hon sprang iväg till ett pussel och där stod jag och väntade på ett hejdå, jaha. Men jag var nöjd, barnen hade uppfört sig och det var en lugn morgon. På väg hem ringde Asma för att kolla läget; hon undrade om jag känt mig bekväm med att vara själv med barnen på det viset och om det gått bra. Haha :D
Sami och jag gick hem, han fick spela PS2 i en timme medan jag duschade och hängde upp maskin nummer två. När jag sen skulle dammsuga sa jag åt honom att göra två av sina test, dels för att han inte kan sitta vid tv:n hela dagen och dels för att han inte riktigt tar mig på alvar så jag behövde bestämma något, för även om jag sagt att PS2 var okej så var det ju hans beslut... Jag damsög ett rum och när jag kom tillbaka till köket hade han satt sig vid tv:n igen, endast gjort ett test, och fått näst intill alla fel, vilket kan vara okej om faktiskt inte kan det, men inte när man stressar och bara skriver något. Så det var av med tv:n, tillbaka i stolen, en massa tårar och en kvart senare hade han med min hjälp tagit sig igenom 10-minuters testet i matte.
Nu ska jag laga lunch och hänga upp nästa (och den sista) maskin tvätt. När vi ätit är det dags att hämta Rania och efter det ska vi traska bort till Sami's skola för att titta så jag vet var jag ska hämta honom. Sen blir det nog en tur till lekplatsen, följt av mellanmål.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)