Midsommarafton

Oj oj oj så livat det var på midsommarafton. Eller vänta... Kanske inte.

Helt ärligt så hade jag inte en tanke på att det faktiskt var midsommarafton innan jag lyckades ta mig in på Facebook nån gång runt lunchtid. Inte för att det påverkade några planer, men ändå...

Dagen började med inte så trevligt besök. Jag livrädd i en sekund eller två. Frukosten var avklarad så Sami gick upp för att borsta tänderna. När han kommit halvvägs började han skrika som en tok och kom rusande ner för trappan, riktigt rädd hade han blivit. Jag tänkte naturligtvis herrejävlar det står nån främmande människa som klättrat in genom barnens öppna sovrumsfönster, vad ska jag göra? Gå upp och kolla eller bara ta barnen och rusa? Såna tankar, massor av tankar hann snurra runt innan Sami skriker "A spider!". Då började jag andas igen. Sa till honom att den inte kommer göra något och att det bara är att gå förbi den. Han började protestera, sa att den kommer hoppa på honom om han gör det. Jag försökte tala om att det inte kommer finnas några spindlar här inne i huset som tänker hoppa på honom. Men han har faktiskt spenderat de senaste tre veckorna i skolan med att undersöka och skriva en bok om just spindlar, så han hade en massa namn som kunde stämma in på denna spindel.
Till slut gick jag för att titta på den och det var mindre skoj. Lyckades att inte visa att jag faktiskt inte hade någon som helst lust att gå nära den saken och bad istället Sami springa upp och hämta min kamera så att vi kunde ta kort på den. Kände mig rätt så smart då faktiskt, för det gjorde att han faktiskt vågade gå förbi och nära inpå för att fånga den på bild. Även om han var helt övertygad om att det var en vattenspindel :p

Asma ringde och trodde inte på Sami när han sa att den var stor, han överdrev naturligtvis. Jag pratade med henne och hon trodde inte på mig när jag sa att den var stor, hon tyckte att jag skulle döda den. Jag sa ehm, nej, skulle inte tro det. Inte en chans att jag rör den.

Dagen fortsatte som vanligt, det var varmt och soligt och alla svettades. Huvudvärk hade jag från det att jag vaknade tills tja, den var inte kvar igår... Vi gick till lekplatsen efter skolan, det var varmt och svettigt och fruktansvärt långtråkigt. Jag skickade klago-sms till Malin och lyckades övertala barnen att vi skulle gå hem och fylla poolen istället. Precis när vi var på väg kom grannpojkarna så Sami ville stanna, suck. Men det hade med lillasyster Charlotte, två veckor gammal som vi fortfarande inte hade sett, så jag och Rania satt och beundrade henne en stund.

När vi suttit hemma och svalkat oss en stund kom Asma. Hon öppnade dörren, såg spindeln och vägrade gå in. Hon insåg att vi inte alls överdrev och vände sig om för att ropa över gatan på Shona som precis kommit hem. Hon vände sig om mot oss, såg vår gäst, öppnade sin ytterdörr och skrek på sin man. Så Paul fick komma och rädda oss så att Asma kunde komma in och laga vår midsommarmat; makaroner och köttfärssås. Mycket avancerat haha.

Efter maten tog jag en massa huvudvärkstabletter som inte hjälpte och sen la jag mig i min obekväma och fruktansvärt varma säng. Gjorde inte så mycket innan jag somnade ett par timmar senare :P

Ehm... ja

Varmt varmt varmt har vi haft det de senaste dagarna. Jag bor i en bastu, mitt fönster är öppet dygnet runt men det är inte behagligt före klockan nio på kvällen.

Fast det var inte det jag tänkte skriva. Har egentligen inget viktigt att skriva, men kände att jag var tvungen att bubbla lite om barnvagnar i kändisvärlden igen. Precis bara för att liksom. Så känn inte att ni måste läsa :p

Någon som uppmärksammat den senaste vagnen i Heidi Klum's samling? Om inte kan jag säga att den är brun och den är rosa och det står Maclaren på sidorna ;-) För de som undrar ser den väldigt mycket ut som vagnen på bilden nedan, fast hennes innehåller naturligtvis inte en Tildis. Eller en doptårta...:P

Hon hade även ett solskydd från protect-a-bub, vilket var lite roligt. Kan säga att jag själv inte känt ett behov av extra skydd till den vagnen, men till en Phil&Teds är den suverän ;-)

Show time

Okej, lördag, huh. Det var en full dag förra veckan. Planen var att Asma skulle stiga upp med Rania på morgonen och åka med henne till teatern för sista genomgången så att övrigt folk kunde få sova. Sen skulle de komma hem, vi skulle äta lunch tillsammans och sen ta oss till teatern igen.

Klockan två skulle jag, Andrew och Sami titta på hennes show medan Asma och hennes kompis' dotter Mona skulle hjälpa henne bakom scenen. Middag skulle vi äta hemma innan sista showen började klockan sju. Då skulle jag vara med R bakom scenen så att Asma och Mona kunde titta på henne.

Istället väcktes jag halv åtta av att Rania skrek som en galne jag-vet-inte-vad. Så pass att jag till slut fick stiga upp för att gå ner och prata med henne. Hon ville inte ha strumpbyxorna på sig, jag sa att det gick bra men utan dem får man inte gå ut på scenen och dansa. För fröknarna kommer säga tyvärr, du har inte rätt kläder på dig. Då blev hon tyst och satte på sig sina outfit så att de kunde åka iväg.

Lunchen hann vi inte riktigt med, jag fick slänga ihop lite mat till Rania som hon kunde sätta i sig medan jag flätade håret. Mona sminkade henne och sen åkte vi iväg. Eller jag fick inte plats i bilen så jag fick bussa, men det gjorde inte så mycket. Var mindre skoj när jag skulle hem igen och det regnade i en halvtimme, från det att jag kom till hållplatsen tills att jag steg på bussen ;)

Rania var naturligtvis jättesöt, precis som alla andra små flickor som försökte hänga med :P

När vi kom hem på eftermiddagen gick jag in på svt.se och tittade på bröllopet. Rania sov, vi åt och sen bar vi oss av igen.

Asma och Mona kände att de behövde visa alla kläder och berätta när hon skulle ha de olika kostymerna. När jag rättat dem två gånger om vilken ordning de skulle på och påpekat det faktum att de satt på hennes kjol bakochfram i ett nummer så gick de över till att berätta hur stressigt och svårt det var. De var ju två stycken på ett barn så de tyckte lite synd om mig. Jag skickade iväg dem och fortsatte med mitt.

Precis innan det hela började kom en fröken ner och sa att de hade för få personer som kunde hjälpa de mindre barnen upp och ner för trappan som leder till scenen. En mamma sa att hon kunde hjälpa till om någon hjälpte hennes dotter med klädbytet. En mamma erbjöd sig och det hela började.
Efter första numret fixade jag snabbt färdigt Rania och insåg att mamman som skulle hjälpa lilla Emily inte riktigt hann med så jag erbjöd mig att ta över. Så genom hela showen satt jag själv (grr Malin ;)) och hade tråkigt, utom när jag bytte kläder och tryckte in lite mat i munnen på Rania och Emily. Det var lite stressigt kanske, men inte så farligt, hann ju faktiskt med två barn själv ;-) Fortfarande vansinne, men okej. Alla flickor hade roligt och det är ju huvudsaken.

När jag kom hem var jag helt slut, och ville inget annat än att sova. Men istället fick jag för mig att jag var tvungen att titta mer på bröllopssändningen samt facebook-chatten (?) på svt.se, det var lite intressant att se vad folk hade att säga om allt. Helt slut var jag sen när jag fick somna. Inte för att jag lyckades göra det, eller lyckades sova så bra, men ändå ;)

'Full dress & technical rehearsal'

Förra söndagen lyckades jag bli lurad till att jobba. Okej, inte riktigt, men jag kunde inte riktigt säga nej. Så därför steg jag upp klockan åtta för att åka med till teatern där Rania ska ha sin dansshow på lördag.
Asma, Andrew och Sami skulle på en konfirmation i Essex (det tog dem fyra timmar att köra dit...) så jag skulle hjälpa till med Ranias rehearsal(ni får ursäkta det blandningen av svenska och engelska men jag kan faktiskt inte komma på vad det heter på svenska...). Något jag egentligen inte hade något emot, för det är jag som ska vara med henne bakom scenen på den senare showen på lördag så att Asma kan titta. Jag hade dock inte riktigt koll på hur en sådan tillställning kan gå till.

Tanken var att Asma skulle åka med och vara med oss ett tag, hon skulle visa mig vad ungen skulle ha på sig, när och så visare. Hon skulle stanna till tolv, ett och sen åka för att hämta upp Sami och Andrew. Så jag steg upp klockan åtta på morgonen och var på teatern tio. En timme senare stack Asma iväg för att köpa lunch till mig och kaffe till oss båda, vid det laget hade de inte ens skickat ut första gruppen dansare. Det tog en timme för henne och när hon kom tillbaka lämnade hon snabbt av grejerna och försvann.
Jag var inte så glad vid det laget. Dels för att jag faktiskt inte hade en aning om vad jag pysslade med och dels för att jag satt där helt själv i den galna situationen. Kändes lite som att jag hamnat mitt i en av de skönhetstävlingar för barn man ibland får se på tv. När klockan var ett ville Rania gå hem, det ville jag också. Men det kunde vi ju inte så det var bara att ge ungen lite godis och sen fortsätta. Kände flera gånger att jag bara ville ta våra saker och gå. När klockan var tre hade ett par mammor tröttnat och gått hem med sina barn. Det förstår jag, showen är beräknad att ta två timmar, så det var inte många som räknat med att sitta på sina rumpor i fem timmar och stressa.
När det var dags för sista numret fanns det väldigt få barn som faktisk ville gå ut på scenen igen. Det förstår jag, 4-åringarna är för fasen med i fem. Jag mutade med godis och fick till slut ut Rania så att hon kunde göra sin lilla dans.

När klockan var fyra var allt färdigt men vi fick inte gå. Istället blev vi utkallade till scenen så att hon som är ansvarig för det hela kunde skälla ut alla föräldrar. Det var trevligt.
Hon sa också att de ändrat så alla barn behöver vara där halv tio på lördag för att gå igenom det hela en gång till. Det betyder alltså att de har en genomgång halv tio till halv tolv. En show halv två till halv fyra och en mellan sju och nio. Precis som många andra reagerade jag och började protestera, hälften av barnen som är med är under åtta. De kommer vara helt slut!
Men det var naturligtvis fånigt, de kan lätt hålla igång till elva på kvällen, de går går ut och dansar ändå, ta med lite godis. Det är klart, men vill vi verkligen utsätta barnen för det...? De är fyra år gamla. Suck.

Efter det tog jag och Rania bussen hem, duschade, åt och tittade på en halv film. Jag lyckades hålla henne vaken till halv åtta, det var dock inte lätt på slutet. Sen sov hon i sin egen säng tills att jag väckte henne kvart i åtta nästa morgon.

Kommer bli skoj på lördag, ehe host ;)

Rörigt inlägg ;)

Spenderade som alla nog vet en vecka i Lund gjorde jag för inte så länge sen. Planen var att att inte planera och boka upp mig, hade bara ett par saker som behövde göras. Tandis, annan tandläkare, besök till banken, Klaras kalas och ha Tilda så att mamma kunde få jobba lite. Skulle bara träffa folk och ta det lugnt inför sista omgången här eller vad vi ska säga. Lyckades dock bli rätt så fullbokad ändå, inte sådär så att det blev stressigt, utan mer bara planer hela dagarna. Lyckades planera in inga planer en halv dag, så lite lugnt kunde jag ta.
Det var trevligt dock, jag träffade lite folk som jag inte trodde jag skulle kunna men hann inte spendera nån egentligen tid med My, vilket var synd. Men nu är det bara fyra veckor kvar sen är jag ju hemma igen. Vilket förresten känns väldigt jobbigt just nu. Det går lite i vågor.

Ända sen jag kom tillbaka har jag jobbat rätt så långa dagar, och även en söndag. Blir jobb på lördag också. Asma och Andrew har jobbat lite mer än vanligt de senaste veckorna så jag har varit med barnen till sju-tiden många dagar.

Förra lördagen besökte jag Malin i Ealing. Det var en intressant ditresa, har inte åkt den sträckan innan men det var inte så krångligt, tog lite tid men tuben var overground hela vägen så man kunde sms:a samtidigt ;)

Blev ju ett intressant inlägg det här, aja lite att läsa iaf :P

Primrose Hill

Här kommer ett par halvkassa bilder från när jag och Malin tog oss till Primrose Hill för några veckor sen. Exakt när det var kommer jag dock inte ihåg men det kan nog varit helgen innan jag åkte hem...? :P Hade inte tänkt lägga ut dem, för de blev inte bra. Svårt att ta bra bilder när man har solen i ögonen och det står folk överallt, men i alla fall. Malin har tjatat så varsågod ;)

Vet inte heller om jag kommer kunna blogga något den närmsta tiden för sladden till datorn håller på att gå av helt, den funkar bara ibland och det är oftast om jag trycker ner nageln och klämmer till trådarna lite. Inte det ultimata för jag får små stötar lite då och då... Men nu funkar det av någon anledning så jag ska se om jag kan uppdatera lite så innan det skiter sig helt och jag står utan dator...:P