Tvätt

Nu när vintern är slut och jag snart ska ta en runda till Sverige så tänkte jag att jag skulle tvätta mina vinterkläder (jacka, mössor, vantar osv.) så att jag kan ta med dem tillbaka för att minska på packning inför flytten hem.

Jackan är inte använd på ett par veckor (eller sju...;)) så att tömma fickorna inför tvätten var en intressant upplevelse. Jag hade sju fickor att tömma; tre i dunvästen och fyra i själva jackan. I min väst hittade jag en (oanvänd) bajspåse men inget annat. Själva jackan däremot vägde en hel del med allt jag hade där i... Här kommer en liten lista över mitt skräp:

Innerficka:

• Trasiga hörlurar till mp3-spelare
• Gammalt busskvitto

Bröstficka:

• En liten plastbit
• 20 pence
• Örhängen (som varit borta, höhö)
  

Vänster ficka:

• Oanvänd näsduk
• Använd näsduk
• Två bajspåsar
• Läppglans
• 23 kr (skrammel)
• Rania's hårklämma
• Busskvitto
• 72 pence (en massa skrammel)
  

Höger ficka:

• Två använda näsdukar
• En cupcake-glasyrtäckt frolic
• Ett tuggat tuggummi i kvitto
• Två kvitton
• 4 kr
• 2 pund och 15 pence (woho!)
• En oanvänd näsduk (tror jag)
• Ännu en hårklämma (fast min)
  
• Intorkad Cupcake-glasyr som smulat ner fickan
  
• Grej till kundvagnarna (sorry mamma, glömde lägga tillbaka den i Mats bil, _D)
  

Som ni kanske förstår så var det inte så skoj att stoppa ner handen i höger ficka, men lite fynd hittade jag.

The Spy Next Door

Idag var jag och Sami på bio. Vi såg The Spy Next Door, och Sami åt så mycket godis att jag trodde han skulle kräka på bussen på väg hem. Men det gick bra ;)

Morgonen började jag tjugo i fem, för det var då Rania bestämde sig för att vakna. Hennes föräldrar förstod nog inte riktigt igår när jag sa att de nog behövde hålla henne vaken på kvällen, så hon slocknade klockan sex och de lät henne sova. Jaja, det var inte jag som behövde stiga upp med henne idag. Jag lyckades slumra en timme, sen gav jag upp och startade min dator medan jag väntade på att allt folk skulle åka iväg. När de gjort det åt jag frukost.

Väl hemma igen kom Rania och visade upp sin nya Hannah Montana-tröja. Måste tillägga att jag inte uppmuntrat något. Faktiskt. Kan erkänna att jag kanske lite grann uppmuntrat HSM, fast inte mycket... Men Hannah Montana har hon upptäckt på egen hand.
Efter lunch satte jag och Sami oss på bussen och åkte till Wimbledon där vi gick på bio. Utanför hängde det en stor bild på Noomi Rapace, så jag var tvungen att säga att hon är svensk. Det tyckte han var lite coolt. När vi kommit en liten bit in i filmen dök Billy Ray Cyrus upp, då började jag skratta. Men det var inget roligt som hänt, så Sami tyckte jag var lite pinsam, men det gör inget ;)
De första 30 minuterna spenderade jag (förutom med att skratta åt Cyrus) med att försöka lista ut var jag sett den äldsta dottern. Efter en ganska kort stund insåg jag att hon varit med i Grey's, men jag hade stora problem med att komma på exakt vilket avsnitt. Men till slut hade jag bilder i skallen av henne sovande mot Marks axel så då ramlade alla pusselbitar på plats. Vid det laget hade jag missat lite av vad som hänt, för jag tänkte ju på annat, så då satt jag och funderade på vad hon egentligen hette i filmen, jag fattade inte vad de sa, haha. Nästa sak jag funderade på var vad den yngsta dottern hette. I vissa lägen var jag övertygad om att de sa Nora, men sen helt plötsligt tyckte jag de sa Laura. Problematiskt det där. Nora var det tydligen. Efter det insåg jag att jag kände igen henne också, för hon har varit med i Våra Bästa År.

Det är så störigt när man sitter och inte kan fokusera för att man hänger upp sig på något annat, särskilt på bio för då har man ingen möjlighet att kolla upp det med en gång ;)

Jag har i alla fall haft roligt idag. Även om vädret varit regnigt och grått :P

Sjukdomar

Lite krassliga har vi också varit här, eller är ska man väl säga för vi är inte friska än. Alla är förkylda, men Sami och Asma är inte lika hostiga som vi andra.

Min näsa är täppt, så jag har ont i öronen och huvudet, men jag står ut och håller mig långt borta från mina näsdroppar. Rania hostar och snorar (gissar att ni är väldigt glada över att ni gick in och läste detta..;) så det står härliga till, men vi fortsätter som vanligt. Andrew däremot låg i sängen halva helgen och hela måndagen för att han var förkyld...:P

Igår var det inte skoj. Jag vaknade med huvudvärk, en sån där riktigt otrevlig som man med en gång vet inte kommer försvinna av sig själv... Dessutom värkte hela nederdelen av ryggen, vänster handled och så upptäckte jag ett blåmärke på höger armbåge, hur det nu gick till.

Men jag sket i mina problem och fokuserade istället på att få barnen klara och få iväg dem till skolan. När jag lämnat dem och kom hem tvättade jag håret, drack te och sen tog jag två panodil och en ibumetin och la mig för att sova en stund. En stund blev två timmar och jag insåg att det var tur att jag ställde min telefon. När jag vaknade var huvudvärken lite bättre, men efter en rask promenad till nursery var den tillbaka igen...

När jag vaknade från min tupplur hade jag fått sms från Asma. Hon sa att Andrew hade kollapsat på jobbet och fått åka med ambulans till sjukhuset och att hon var på väg dit :O Så de spenderade en stor del av dagen där. Det hade inte varit så farligt, men han har fått nåt virus i luftvägarna (?) så han har fått lite nässprej och några tabletter. Ni märker hur noga jag lyssnade ;) hehe.

Idag mår jag mycket bättre och näsan börjar bli lite bättre. Har fortfarande lite ont i handen, men bara om jag tar på den eller vrider på ett par sett. Andrew har varit hemma från jobbet och jag gissar att han stannar hemma en dag till eller två, vilket är skitstörigt när barnen är hemma, men det finns ju inte så mycket att göra åt saken. Jag får ta några extra pauser när jag stänger in mig och andas en stund bara...

Biljetter är bokade nu. Skönt fast jobbigt. Blev lite lagom dyrt, typ sådär dubbelt så mycket som det brukar kosta. Men jag kommer hem i alla fall, så det är ju positivt. Nästa torsdag kommer jag, så lite krångel blir det med barnen. De kommer missa simmet, vilket är dumt för det är terminens sista, men nu blev det så. Måste hitta en barnvakt bara, men det blir nog inte jättesvårt. Förhoppningsvis.

Aj

Jag har lite ont i min handled, sådär så att det är jobbigt att hålla ett barns hand, en temugg eller en gaffel. Jag har ramlat igen, fast inte från trappan. Nej, jag flög från en skateboard. Skulle visa Sami att jag faktiskt inte kunde åka, han trodde inte riktigt på mig när jag sa att jag var usel. Fast nu vet han. Värdelös är jag, flög bakåt och landade med en smäll på rumpan, men min svanskota klarade sig, är lite öm uppe på bara... Värre med handen, för mina reflexer funkar som de ska, smällde i den i marken för att hindra huvudet från att dunka i. Måste säga att jag är rätt så glad över att det bara var jag och barnen i parken, så att ingen annan såg mina fantastiska kunskaper alltså ;) Usch så pinsamt, och idiotiskt, tänk om jag lyckats skada mig ordentligt, vad skulle barnen gjort då liksom...? Aja, Sami har hjälm i alla fall.

Det var inte så farligt precis efteråt, men efter en timme på lekplatsen, en promenad hem med en sparkcykel i ena handen och ett tjutande barn i den andra samt duschning av den yngre (vilket avslutas med ett stort hopp ur badkaret...) så var jag lite öm, eller rätt så öm ska man kanske säga. Var lite jobbigt att äta.

Jag är inte den enda som ramlat. Rania har varit extra aktiv de senaste dagarna. För hon störtar ju varje dag även om hon bara står stilla, men nu har det varit extra mycket. Hon började i fredags med att springa upp och ner för trappan. Och som så många av er vet så har jag det lite svårt för barn i trappor, särskilt om de har heltäckningsmattor (trapporna inte barnen ;) så jag bad henne gång på gång att inte springa. Inte hjälpte det dock, rätt som det är så hör jag hur hon kommer dundrade ner för trappan. Hon flög från samma steg som jag gjorde. Lyckades fånga henne precis innan hon störtade in i kanten på hyllan som står nedanför. Hon var rätt så skakig efteråt, hon smällde i foten och har på något vänster fått ett blåmärke precis ovanför höger ögonlock. Ryggen var dock värst. Den trevliga heltäckningsmattan har satt sin stämpel, hon fick ett fint brännmärke som inte är så litet, det syns fortfarande...

Den här veckan har hon glatt fortsatt, fast med sin nya sparkcykel som är alldeles för liten. Hon störtar och störtar och störtar. Händerna har skrapsår, knäna har skrapats och armbågarna har skrapats. Dessutom tyckte A & A inte att hon behövde någon hjälm. Jaha. Så jag funderar på att råka glömma sparkcykeln ute någonstans... Hehe xD Men hon verkar inte så berörd, hon hoppar glatt på den igen.

Glömde ju skriva om när hon ramlade ner från översta delen av våningssängen. Inte alls läskigt... Jag stod i köket och damsög och hör plötsligt en duns, en rätt så rejäl duns. Så jag rusar, och medan jag rusar så väntar jag på skriket, ni vet som talar om att ungen skadat sig men ändå är okej. Men icke, inte ett ljud kom det från henne. Panik! Kom in på rummet precis när hon reser sig från golvet och ser lite rädd ut, och lite paff för den delen. Ganska komiskt var det. Hon bara borstade av sig och fortsatte som ingenting hänt.

Men hon har varken sprungit i trappan eller klättrat i sängen sen dess, så det är ju alltid något.

Pratande barn

Konversationer med barn är intressanta. Eller de kan vara, särskilt om det finns en 3,5-åring med i bilden. Förra veckan satte vi igång datorn för att lyssna på ett par låtar på YouTube. Sami brukar välja ett par och får oftast sitt val uppspelat (utom när han önskar Ke$ha, vilket jag tror han väljer bara för att reta mig...;) först. När det sen är Rania's tur att önska brukar det bli Beyonce eller Abba, så lite positivt överraskad blir man när det kommer något annat förslag från damen.

Och annat förslag fick vi när hon säger "I want to hear the black song!"

Eehm, ja...? Jag förstår att ni kanske nu är lite förvirrade och det kan jag säga att jag också var. Vilken låt är det? Jag och Sami började ställa frågor och vi försökte tänka ut någon låt där personen i fråga kanske sjunger något med black i texten. Men det gick inte så bra... Konstigt, host :P

Efter ungefär tio minuter hade vi lyckats lista ut vad det var hon ville höra, I Wanna Be Your Lover med Prince. Såklart, eller?!? Jag satt en stund och funderade på hur hon fick den till "the black song" och sen kom jag på att den ena varianten som finns på YouTube har svart bakgrund med låttiteln skrivet i vitt, istället för musikvideon då. Alltså var det "the black song". Numera kallar hon den för "the princess song" vilket är lite närmare, men helt rätt har det inte blivit ännu :P

Just nu är det väldigt tyst i barnens sovrum. Kanske så att man ska kolla läget...?

Trevliga dagar - med vissa undantag

Så dålig jag varit med bloggandet på sistone. Beror mest på att vi haft så trevligt väder att vi spenderat i stort sett varje eftermiddag ute. Vi har varit i parken så länge vi kunnat, utom i torsdags då för då har vi ju simningen, så när vi väl kommit hem har vi stressat med läxor för att hinna klart med dem. Lite störigt är det ju att man inte ska kunna lägga en enda dag i veckan då man kan vara iväg utan att fundera på läxläsning. På torsdagar gör Sami sina läxor i omklädningsrummet medan Rania simmar...

Jaja, fint väder, parken och roliga barn har hållit mig borta från bloggen denna vecka. Det plus en 3-åring som av någon anledning denna vecka börjat sova konstigt och bajsa på sig igen. Jag förstår inte varför. Vi har inte ändrat på något alls, utom att tagit bort två sova middag-dagar. Så hon har sovit tio minuter mitt på dagen tre dagar i veckan, lagt sig klockan åtta och ändå vaknat minst en gång under natten och sen för dagen vid halv sex sex på morgonen. De senaste veckorna däremot har hon sovit 19.30 - 07.30 plus tio minuter runt halv två-tiden mitt på dagen. Varje natt i sin egen säng utan protester och utan att vakna mitt i natten för att hoppa över till någon annans säng. Vi hade till slut hittat ett mönster som funkade. Så varför de denna vecka blivit knäppt vet jag inte, hoppas bara att det inte håller sig.
Bajsat i trosorna har hon gjort två gånger denna vecka, ena gången la hon pussel i vardagsrummet och andra gången var vi i parken. Den gången i parken frågade jag henne varför hon inte sa något, svaret jag fick var för att hon inte ville gå hem. men hem fick vi ju gå ändå, eller bussa gjorde vi för vi var i en park en bit bort. Så jag fick dra med en stinkande 3-åring och en tjurig och besviken 8-åring från parken efter tio minuter där. Hem kom vi en timme senare så ungen hade naturligtvis ont. Det var inte så farligt när jag duschade av henne, men efter en halvtimme gick hon och kisade och då brände det till ordentligt så ungen bad om att få gå och lägga sig. Tyckte lite synd om henne men hoppas lite att det ska få henne att inse att det kanske är bättre att säga till istället för att bara göra det i trosorna.

Idag har jag varit på Primark och shoppat loss för £25. Orkade inte prova några kläder så jag bara tog ett par jeans (alla jag redan har är trasiga...) och chansade. Kan säga att det var en trevlig överraskning när jag kom hem och drog på dem, passar perfekt och är hur sköna som helst :) Har dock inte kollat i nån spegel än (ville inte gå ner och spegla mig framför gästerna...) så jag vet inte hur de ser ut, jag kanske ser jättefånig ut. Men jag orkar inte bry mig om det, för de är hela och bekväma så de kommer användas i vilket fall som :P Skor blev det också, för två pund, kändes lagom.

Au pair sökes!

Det här blir ett kort inlägg... Tänkte bara höra om det finns någon som är intresserad eller känner någon som kanske kan vara intresserad av att vara Au Pair här när jag åker hem i sommar.

Som antagligen alla vet så finns här två barn, en mamma och en pappa, vi bor i ett litet hur med små sovrum (höll på att skriva bedrooms;) och vi befinner oss alldeles utanför London, tillräckligt nära för att säga i...;)

Fick i uppgift att höra efter och kanske fråga någon jag känner om de är intresserade av att komma hit, men jag känner knappt något folk i den åldern. Men det finns kanske någon som gör det?

Dagarna kommer de lite annorlunda ut mot hur mina gjort, dels för att de redan nu ändras pga olika saker jag kommer ta upp inom den närmare framtiden (förhoppningsvis) och dels för att båda barnen kommer gå i skolan mellan 8.45 och 15.15. Lite kortare arbetsdagar alltså... Jag kommer åka tillbaka till Sverige när skolorna slutar i slutet av juli och nästa person behöver komma strax därefter. Inget datum är helt bestämt än, och lite utrymme för justeringar finns, men det är viktigt för familjen att Au pair:en kommer och är här under lovet. Något jag tyckte var jobbigt i början för dagarna blev så långa och intensiva, men jag var väldigt glad i efterhand för jag kom snabbt in i det och lärde känna familjen och framförallt barnen. Hade sen inga problem med att se när de försökte köra med mig när vi var själva de första gångerna ;)

Tror inte Asma och Andrew förstått vad de gett sig inpå när de frågat mig hjälpa till att hitta någon, för det kommer inte finnas en enda människa som jag anser är tillräckligt bra för detta ;) Skulle lätt kunna välja bort någon om personen i fråga är fjortissminkad...:P Haha. Men jag ska försöka att inte vara för negativ...;)

Men som sagt, om någon känner någon som skulle kunna vara intresserad (eller vill ha mer ordentlig information) så kan ni ge mig en mejl-adress eller be dem skicka ett mejl så fixar vi det.

Okej, det blev inte så kort, men det tog inte så lång tid att skriva så det går kanske snabbt att läsa...