Fortsättning lördag

Efter min lilla promenix i Hyde Park gick jag tillbaka till Oxford Street, mitt mål den gången var Covent Garden, ville titta lite närmare på ett par grejer jag såg för några veckor sen. Men alla turister som stannade mitt i vägen för att fotografera grejer drev mig lite smått galen så jag svängde av på en liten gata. Jag visste inte riktigt var jag var men det gjorde inte så mycket, mitt lokalsinne är ju rätt så bra så jag fortsatte gå åt det håll jag tyckte kändes bra. Och det funkade hur bra som helst, efter tio minuter kom jag ut på Regent Street :O Gjorde misstaget att gå in på Hamleys, den tog en evighet att komma därifrån, för stället var naturligtvis packat. Men jag vet i alla fall vad jag ska köpa till My och Klara i jul, så det behöver jag inte tänka mer på, haha.

Promenaden fortsatte och jag kom till slut till Covent Garden. Det hela tog ett bra tag och jag är lite nyfiken på hur mycket snabbare man kan komma dit på en vardag, det borde ju vara lättare att ta sig fram. När klockan var fem åkte jag hemåt, det tog totalt en timme och fem minuter med byten och en promenad på tio minuter från busshållplatsen och hem.

Starbucks, turister och Hyde Park

Min lördag började rätt så tidigt, ställde min klocka på åtta för att komma iväg innan det blev för sent. När jag gick mot bussen var klockan lite över elva, haha xD

Åkte till London (vilket nu säkert kunnat gissa med hjälp av rubriken) för att sätta mig i parken med en bok och min kamera. Planen var Hyde Park om det var fint väder och Regent's Park om det var dåligt, mest för traditionen skull då ;)

Tog tuben till Tottenham Court Rd, vilket ju kan låta helknasigt med tanke på var jag skulle, men jag orkade helt enkelt inte byta linje med avstängningar och annat så jag bestämde mig för att gå. Det första jag gjorde var att gå till Starbucks (vill någon gissa vad jag köpte? höhö) viket inte var det smartaste, för Oxford Street på en lördag. Det var naturligtvis packat med turister som stannade så fort de kom in genom dörren för att granska tavlan för att se vad de har på Starbucks... Och när man väl kommit fram och kan beställa så är personerna bakom kassan helt nya, både på starbucks och i England, så det tar en evighet att få det man beställt. Men de var trevliga och jobbade på med att fixa allt, och det var inget som helst fel på mitt kaffe så jag ska inte klaga :) Men nästa gång så kommer jag välja en starbucks som inte ligger precis där alla turister befinner sig. Jag fortsatte sen gå nerför Oxford Street, kom till Primark och tänkte att jag kunde passa på att gå in där för att köpa strumpor, HAHAHAHA. Jag kan säga att stället nästan var tomt när vi var där i maj om man jämför med hur det var igår... När jag efter en halvtimme äntligen kom ut därifrån insåg jag att jag glömt min strumpor; istället hade jag en kasse med två par jeans till Klara, hoppsan...;) Tänkte att jag kanske kunde få henne att använda byxor. Hittade ett par som hon hade älskat, de var rosa, med glittriga snirkliga blommor över hela benet, men så elak är jag inte mamma ;) Istället blev det ett par jeans med guldigt skärp och et par med rosa-blommigt skärp. Total kostnad: £11.

Sen fortsatte jag mot Hyde Park, för vi det laget sken solen, gick förbi McDonalds och passade på att gå på toaletten där. När jag kom ut därifrån insåg jag att jag varit på samma toalett innan, och den gången var jag också på väg mot Hyde Park. Ett stopp på Sainsburys och sen avslutades promenaden vid ett träd i parken. Åt lunch, läste en stund och sen tog jag en promenad.

Fortsättning följer...

Stress, panik och suck...

Det är nog de ord som bäst beskriver min fredag.

Innan jag börjar min uppsats om dagen så skulle jag bara vilja säga att jag just nu lyssnar på radio; de spelar Peggy Sue och det får mig naturligtvis att tänka på dig Sarah, haha. Och du; Kolla dina mejl :P

Okej tillbaka till min fredag så började den naturligtvis bra, jag menar hur fel kan det gå med Private Practice och Grey's Anatomy. Bara det att jag kan sätta mig direkt på morgonen med mitt te är ju hur skönt som helst, och kan man lägga till mjukisbyxor, ett duntäcke och en bekväm soffa spelar det faktiskt ingen roll vad som händer i avsnittet, för man är fult utrustad att hantera vad de än kan slänga åt en, eller ja, nästan i alla fall.

Nej det började gå utför på eftermiddagen, vi var i parken, tvätten hängde ute i trädgården och det började regna. Mm, trevligt. Så det var bara att rusa hem för att försöka rädda den... Men det var inte hela världen, jag hjälpte Sami med läxorna, fixade kvällsmat och sen försökte jag hjälpa Rania med hennes läxa (ja, ungen har läxor, mer om det kommer snart...). När vi ätit blev det lite småstressigt för vi satt och åt lite för länge och jag behövde diska, så jag skickar upp barnen för att tvätta händer. Sami kommer ner och jag fortsätter med disken, när jag nästan är klar, två minuter efter vi vanligtvis går hemifrån kommer Rania ner för trappan och ropar "I washed my hair.". Jag står stilla en liten stund och hoppas hoppas hoppas att jag hört fel. Men icke. Hon kommer in i köket, hur glad som helst, och visar upp sitt hår, dyngsurt med tvål som inte är ursköljd. Precis vad vi behövde, särskilt eftersom att vi redan var sena. Men det var bara att sätta på gummistövlar och plocka fram regnjackor. Men inte till Sami då, för regnjackor är ju inte coolt :P

Precis innan vi ska gå ut genom dörren slog det mig att jag ju ville ta ut pengar inför lördagen, så jag rusar upp för att hämta mitt VISA-kort. Kommer in på mitt rum, och kan inte hitta kortet. Då kom paniken. Jag kunde inte komma på var det skulle kunna vara eller varför jag tagit ur det ur min plånbok. Efter en stund kom jag på att jag använde det när jag beställde grejer från Amazon så jag tänkte att jag nog glömt lägga tillbaka det. Okej, det var ju lugnt då, jag tog mitt svenska kort istället och vi rusade iväg.

På väg dit mötte vi en dyngsur Asma som tog R med sig hem så att jag och S kunde springa vidare. Han kom i tid och jag gick till uttagsautomaten. Stoppar i kortet, slår min kod och vad händer? Just det. Ingenting. Eller man skulle kunna säga att samma sak hände som när vi var i London i maj. Jag visste inte riktigt om jag skulle börja skratta eller gråta. Så jag suckade. Helt säker på att jag hade pengar på mitt konto visste jag inte riktigt vad jag skulle göra, så jag gick hem och loggade in på internetbanken. 67 kronor hade jag visst, hmm. Letade igenom mitt rum för att hitta mitt andra kort, men lyckades inte. Då kom svordomarna, hehe. Efter en timme kom jag på att det var i min ytterficka på dunvästen jag använde förra helgen när jag gick för att köpa tuggummi och inte kände nåt behov av en väska. Suck igen.

Så jobbigt det kan vara...

Att vara tre år gammal. Sitta upp, ligga ner, studsa en stund på golvet, sitta igen, kasa till liggande, studsa upp. Ögonen stängs, öppnas, stängs, öppnas. Ja, ni fattar, ungen kämpar, haha :P

Igår lyckades hon ta sig förbi det och lyckades hålla sig vaken. Det gick bättre än i måndags (?), hon var inte lika tjurig och gnällig, men tillräckligt för att biblioteks-besöket snabbt fick avbrytas... Får se om hon somnar idag eller inte, just nu ser det ut som att hon nog faktiskt kommer somna.

Men samtidigt som att det är jobbigt kan det ju, som många med 3-åringar vet, vara väldigt roligt. I alla fall när man lyssnar på vad de har att säga. Just nu är det väldigt mycket prat om döden, för har man en snart 8-årig bror som tycker om Star Wars och annat så kan det lätt bli så. Men den här lilla damen har inte riktigt koll på skillnaden mellan "dead" och "kill", och jag kände inte riktigt att hon behövde veta skillnaden just nu, så hon bubblar på.

När vi hoppar av bussen på väg till simningen går vi förbi kyrkan som har en liten kyrkogård. Första gången berättade S glatt för lillasyster att alla människor där är döda. Konversationen fortsatte med att båda dem skulle dö, att de skulle slängas i lådor och ligga bredvid varandra, R ville att de skulle vara i samma låda, men S kände att han ville ha en egen... Nästa gång, när det bara var jag och R sa hon glatt "All the peoples are deads!" Japp, det stämmer ju. Sen fortsatte hon med att fråga "Who killed them?" Em, tja. Vad säger man...?

För ett par dagar sen när hon äter sin frukost tittar hon upp och ser en spindel på fönstret. Hennes reaktion är att skrika för att få lite uppmärksamhet, och när det är avklarat utropar hon "The spider is going to dead me!" Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta, sucka över denna överdrivna "rädsla" hon har för djur eller be Sami (för hundrasjuttioelfte gången) att sluta hota med att en spindel kommer komma och äta upp henne om hon inte gör som han vill...

Men det som helt klart slår allt var det som hände i tisdags på eftermiddagen. Rania var med mig och Sami i köket när jag hjälpte S med läxorna, vi pratade lite och Sami sa något om när han blir stor. Rania ville också bidra så hon berättar följande;

Rania: "I'm gonna be on TV when I'm big."
Jag: "Oh? What are you going to do on TV?" Svarar jag lite "förvånat" och hon är snabb och säker med sitt svar...
Rania: "I'm going to kill myself."

Hmm. Det var lite svårt att inte börja skratta där. Och det är ju inte så bra, men det var verkligen inte det svar någon väntade sig, så både jag och Sami blev lite paffa när hon sa det...

Nu sover ungen, haha, hon slocknade när jag skrev om kyrkogården...xD

Och däär somnar hon...

Sitter just nu i soffan med en 3åring som precis slocknat. Med andra ord så är det fortfarande lite osäkert med sovandet. Igår tog jag inte med vagnen till simningen och Rania fick därför gå hem, vilket gick bra förutom att vi kom hem så sent att hon inte hann sova innan det var dags att hämta Sami. Istället spenderade hon en halvtimme gråtandes på soffan medan jag försökte diska... Det gick mindre bra och hon var helt slut när klockan var tre och vi igen skulle gå iväg. Det kombinerat med ingen lunch gjorde promenaden till skolan väldigt trevlig ;) Eller inte :P Skrik, gnäll och mera skrik. Suck. När klockan var sex somnade hon i soffan, utan mat i magen så jag försökte hålla igång henne en stund till så att hon fick i sig lite. Det gick, men det var högljutt...

Klockan åtta var hon så trött att hon hade problem med att somna. Inget av detta märkte Asma dock, utan tänkte mer att det var bra för hon sov till klockan halv åtta i morse. Det faktum att hon vaknade tre gånger inatt skulle ju också kunna påverka, men med ingen mat och ingen sömn mitt på dagen är det klart att ungen är trött. Men jag tänker inte fortsätta med detta, faktiskt. För att bråka varje dag och spendera två timmar innan hämtning samt två timmar efter med en gnällande flicka tänker jag inte gå igenom om det inte behövs. Man kan ju inte göra något, vi får i så fall sitta hemma och försöka hålla igång ungen. Gå ut är ju annars något jag föredrar, men ärligt talat så sitter jag hellre hemma med henne för hennes humör är detsamma i parken, och det brukar störa de andra vuxna...

Så min plan är just nu att inte gå upp med henne i sängen utan sätta oss i vardagsrummet och lyssna på musik, somnar hon så somnar hon. Jag får helt enkelt se till att hon vaknar lite långsamt efter en halvtimme, höja musiken eller något... Fast det lär knappast hjälpa men just nu hostar hon rätt bra så man kan ju alltid hoppas att hon väcker sig själv med hostan efter en liten stund... Huuh.

Svengelska

Gud, jag glömde ju helt och hållet att berätta om vad som hände när jag förra helgen gick in på Boots för att köpa en reseadapter. Sååååååå pinsamt, haha. Jag gick runt där inne ett tag, men efter ett bra tags sökande efter resesektionen gav jag upp och gick för att fråga någon. Jag blev lite stressad när det helt plötsligt blir min tur så jag glömmer vad de var jag var ute efter. Men efter ett par tysta sekunder lyckas jag få fram:

"Hi, have ni got... Nej, eller... Have you got any travel adapters?"

Ahh, som de stirrade. Men det gjorde inte så mycket. Bättre att det blir fel i en butik man väldigt sällan besöker än att det blir fel när man måste prata med någon mer viktig eller någon man ska träffa ofta...:P

Och jag skulle vilja lägga till att killen som skulle visa mig rätt inte heller kunde hitta dem... Det visade sig att de precis flyttat om grejerna så alla reseprylar var i en hörna så länge ;)

Bilder och lite annat

Okej, har insett hur tråkigt det kan bli med långa inlägg och inga bilder så i min väntan på att få höra namnet på den senaste kusinen kan jag ju passa på och ladda upp lite bilder... Har varit lite dålig på att ta bilder, men ärligt talat hur mycket vill man ha på en och samma lekplats...?

Okej, blogger bråkar med mig idag och jag orkar inte riktigt längre. Därför får ni stå ut med konstiga mellanrum samt ingen text under bilderna och istället läsa här; De första bilderna kanske säger sig själva, vår gata samt på trottoaren mot huset. Tredje bilden är, som ni antagligen redan förstått, huset... Fönstret till höger, alltså ovanför dörren är mitt. När man kommer in i hallen har man trappan till höger, vardagsrum till vänster och kök rakt fram. Nästa bild är tagen från dörröppningen in till vardagsrummet, till vänster finns två soffor som ni inte får se idag för Asma låg i bara pyjamas när jag tog bilderna och ville inte synas i de tillståndet på bloggen ;) Till höger i köket finns spis, rakt fram är tvättmaskinen och till vänster finns köksbordet som Sami glatt visar upp. På samma bild kan man se lite av kyl och frys till vänster och dörren mot trädgården till höger. Sista bilden visar trädgården, med grönsaksland till vänster och lekhus längst bak.

Bilder på nästa våning och mitt sovrum kommer en annan dag :)